Fluglarver kan omvandla latrinavfall till djurfoder, visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Larver av den svarta soldatflugan, som användes i studien, blir till en utmärkt proteinkälla i djurfoder samtidigt som volymen av det behandlade avfallet minskar drastiskt. Larvbehandlingen av avfallet minskar också risken för bland annat salmonellasmitta.

En gen som är inblandad i utvecklandet av sjukdomen atopisk dermatit (eksem) hos hund har beskrivits i ett forskningssamarbete lett av professorerna Kerstin Lindblad-Toh (Uppsala universitet) och Åke Hedhammar (SLU). Genen kodar för ett protein som är viktigt för hudens bildande och dess barriärfunktion. Studien visar att förändringar i hudbarriären ökar risken att utveckla atopisk dermatit.

Att odla en blandning av flera kornsorter på en åker, i stället för en enda sort, kan minska angreppen av bladlöss. Velemir Ninkovic från SLU har forskat om detta under lång tid, och tror att sortblandningar kan bli en viktig komponent i ett uthålligt växtskydd. Inför årets vårbruk fick han lämna förslag på sortblandningar till demonstrationsodlingar som ska visas upp på fältdagar i sommar.

Många växtätande insekter är helt beroende av växtdofter och sexualferomoner för att kunna orientera sig i tillvaron, dvs. hitta lämplig föda åt sig och sin avkomma, och någon att para sig med. Nu visar forskning vid SLU att äppelvecklaren uppfattar blandningar av dessa två dofttyper som en helhet, och att det finns en särskild del av hjärnan som ”tolkar” det sammanlagda doftbudskapet.

I takt med att allt mer avancerade kirurgiska ingrepp utförs på sällskapsdjur ökar behovet av rehabilitering efter operationen. Nu finansierar Sparbanksstiftelsen Skaraborg ett samarbetsprojekt mellan SLU och Skara djursjukhus med syfte att utveckla rehabiliteringsverksamhet av hund och katt. I ett första skede har en så kallad watertreadmill eller vattentraskare installerats på djursjukhuset.

Dålig lönsamhet i uppfödningen av dikalvar är ett hot mot målet att bevara naturbetesmarker och vår biologiska mångfald. Pernilla Salevid från SLU visar nu att det finns lösningar för en långsiktigt hållbar dikalvsproduktion i Sverige, men då måste ersättningarna för miljöinsatser vara klokt utformade och ligga på rätt nivå. En annan viktig faktor är priset på kött.

Hos många insekter har feromoner utvecklats som ett sätt att känna igen artfränder, och undvika parning med andra arter. Samtidigt hittar man titt som tätt hybrider i naturen, ibland överraskande ofta. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en förklaring hos majsmottet: hannarna tycks låta det första doftintrycket avgöra.

Vedämnet i industrihampa kan blandas med kalk till hampbetong, ett miljövänligt och isolerande byggnadsmaterial med många fördelar. Paulien de Bruijn har i sitt doktorsarbete vid SLU testat materialets hållfasthet och fuktegenskaper. Resultaten från hennes fuktstudier kan användas för att prova ut den rätta blandningen för ytterväggar under nordiska klimatförhållanden.

Nu kommer boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna – om Fröuppropets kulturarv, som berättar om en insamlade fröskatt. Klint Karins kålrot, Mor Kristins böna och nästan 200 andra köksväxtarter från sent 1800-tal och framåt - det blev resultatet av Fröuppropet, den inventering av äldre köksväxter som genomförts av Programmet för odlad mångfald, POM, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I en ny forskningsrapport skriven av bl a forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) dokumenteras för första gången på ett systematiskt vis bevisen för de många fördelarna med parker i städer. Rapporten, visar att det finns starka bevis för stadsparkers positiva påverkan på t ex biologisk mångfald, fastighetspriser och fysiska aktiviteter.