Haparanda greps av glädjeyra då Ikea i juni 2005 beslöt att bygga ett varuhus i den lilla gränsstaden. Kring Ikea växte stora handelscentrum upp och redan ett halvår efter öppnandet stod det klart att besökarna blivit ännu fler än kalkylerat och varuhuset måste byggas ut.

Are people passive consumers of urbanity or creative re-shapers of cities? In order to answer this question we need to bring in a humanistic approach to sustainable urban planning. The EXPO 2010 workshop When People Matter is an attempt to discuss issues of public participation in the planning process as a driving force for sustainable urban development.

Research at SEI, the Stockholm Environment Institute, is of consistently high scientific quality, but SEI must get better at marketing its research and itself. The Institute also needs to develop its co-operation with the private sector. These are the findings of the international panel of experts which Formas has engaged for the governmental remit of evaluating SEI’s research.

Forskningen på SEI, Stockholm Environment Institute, har genomgående hög vetenskaplig kvalitet. Men SEI måste marknadsföra sin forskning och sig själva bättre. Institutet behöver också utveckla samarbetet med den privata sektorn. Det anser den internationella expertpanel som Formas anlitat för regeringsuppdraget att utvärdera SEIs forskning.

Vilken roll spelar människors drömmar och minnen när en stad planeras? Är invånarna passiva konsumenter av urbanitet eller kreativa medskapare? Dessa frågor diskuteras under EXPO 2010 på workshopen When people matter med temat sociala och kulturella aspekter inom hållbar stadsutveckling.

Europaparlamentet beslutade idag att lansera ett nytt forskningsprogram, BONUS-169, till stöd för arbetet med en hållbar utveckling av Östersjön. BONUS-169 fokuserar på det marina ekosystemet och på den socioekonomiska verksamheten i regionen. Finansieringen kommer till hälften från EUs ramprogram för forskning och till hälften från nationella finansiärer i Östersjöländerna.

Det behövs miljötänkande inte bara vid nybyggnad utan även vid ombyggnad. Men hur vägs kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala värden mot miljöhänsyn vid renovering? Hur får man aktörer att renovera energieffektivt när uppvärmningskostnaden är inbakad i månads-kostnaden? Ökad återvinning leder oftast till minskad miljöpåverkan men vilken miljöpåverkan har utsläppen från återvunnet material när de återanvänds vid ombyggnad? Om bl a detta handlar de tre projekt som Formas forskarråd beviljade medel idag.

Hur kombinerar man god inomhusmiljö med energieffektivisering i bostäder och lokaler? Hur bedömer man vilka renoveringsalternativ som är bäst utifrån kriterier som estetik, energieffektivisering, innemiljö, fukt, m m? Och hur kan brukare av bostäder och lokaler formulera kvalitetskrav och säkerställa att dessa upprätthålls? Om detta handlar några av de sju projekt som Formas Forskarråd beslutade att bevilja i dag.

Vilken effekt får de förväntade klimatförändringarna i städerna och hur kan vi mildra effekten av dessa? Vilka är drivkrafterna bakom förändringar i staden och hur utvecklar man verktyg för att mäta och beskriva effekten av sociala, ekonomiska och ekologiska förändringarna på lokal nivå? Hur hanterar vi medborgardeltagande i städernas utveckling? Det handlar de sex projekt, alla med svenska koordinatorer, som Formas forskarråd beslutade om idag.

Hur påverkar och påverkas Sverige av den globala uppvärmningen? I Formas nya pocketbok ”Sverige i nytt klimat – våtvarm utmaning” presenterar cirka 40 forskare sina perspektiv på vad klimatförändringen betyder för Sverige. Boken är indelad i sex avsnitt: Klimatet och rättvisan, Sveriges klimat i förändring, Natur och bebyggelse, Klimatnytta med skogen, Energi och transporter samt Vad ska vi göra – och vem ska göra det?