Nejood Al-Rubaye, en av Högskolans fyra lärare i arabiska och med en doktorsexamen i arabisk litteratur och retorik, stortrivs med att ägna sig åt sina studenter. Gedigen lärarerfarenhet har hon från sina 17 år vid Bagdads universitet i Irak, men hon har också undervisat tre år i Libyen.

Till hösten hoppas hon få tid med mer egen forskning i lingvistik vid sidan av undervisningen.
Utmärkande för utbildningen i arabiska vid Högskolan Dalarna är att studenterna lär sig att använda språket i dialog. De får lära sig att tala och förstå arabiska så som språket talas idag till vardags och som det används i tidningar och i TV.

Detta lägger man vikt vid både i utbildningen i standardarabiska och på dialekt. På de flesta lärosäten idag ägnar man sig annars till stor del åt läsförståelse, analys av klassiska texter, grammatik och arabisk kultur inklusive kunskap av koranens betydelse. Man kan läsa arabiska upp till nivån 90 högskolepoäng eller tre terminers heltidsstudier.

Vid Högskolan Dalarna kan man välja antingen standardarabiska eller arabiska som syrisk ”dialekt”, en språkvariant som är ungefär densamma i Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina. Dagens språkvarianter i det arabiska språket kallas av olika skäl just dialekter, men detta ska inte uppfattas som ett språkbruk som är provinsiellt eller mindre vårdat. De dialekter man brukar skilja på är – utöver syriska – irakisk, egyptisk, libysk och marockansk arabiska samt arabiska som det talas i Gulfländerna.

En av Högskolan Dalarnas fyra lärare i arabiska är Nejood Al-Rubaye och hon undervisar till övervägande del i standardarabiska.

– Mina studenter i standardarabiska finns inte bara i Sverige utan även i länder som USA, Egypten, Jemen, Italien, Marocko, Tunisien, Finland och Norge, berättar Nejood Al-Rubaye.

Detta är möjligt tack vare att Högskolan erbjuder goda möjligheter till nätbaserad utbildning på internet.

Andra studenter väljer utbildning i arabiska som syrisk dialek. De gör det ofta av familjeskäl eller professionella skäl. Det kan vara att de har fått nya familjeband, t ex genom giftermål, eller att de under uppväxtåren har fått ett visst mått av kunskaper i arabiska som behöver bättras på. Några exempel från yrkeslivet är dagispersonal, sjuksköterskor och poliser som har känt ett behov att förstå och göra sig förstådda på arabiska.

Pressbild
Foto finns för nedladdning på www.du.se/hogupplost [Ref 1]

För ytterligare information, kontakta gärna:
Nejood Al-Rubaye – om utbildningen i arabiska språket, tel 023-77 80 00 (vx), e-post arn@du.se

Elin Holmsten – om Högskolan Dalarnas språksatsning, 070-512 83 01, e-post ehm@du.se