Regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda alternativa sätt att finansiera större offentliga infrastrukturinvesteringar. VTI har skrivit en underlagsrapport för första delbetänkandet, som presenteras av regeringen i början av mars, och bjuder in till seminarium om ämnet i Stockholm den 15 mars.

Offentlig Privat Samverkan (OPS) innebär att kommersiella företag helt eller delvis har ansvar för att finansiera projekt och att man i olika former får tillbaka investeringsmedlen under en avtalsperiod. Sådana projekt innebär också att både investeringen och driften inkluderas i ett kontrakt.

– Det finns både fördelar och nackdelar med ett sådant förfarande, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI, som skrivit en rapport om ämnet på uppdrag av regeringens utredare.

Regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda alternativa sätt att finansiera större offentliga infrastrukturinvesteringar (Fi 2016:05). Utredningen gav i oktober 2015 VTI i uppdrag att redogöra för svenska och internationella erfarenheter av privat finansiering av statlig transportinfrastruktur.

VTI-rapporten är baserad på en litteraturgenomgång med fokus på de senaste 10 åren. Genomgången bekräftar de observationer som tidigare gjorts om ämnet: OPS-projekt färdigställs mer ofta inom den ursprungliga tidsramen och kostnadsöverskridanden är mindre vanliga. Det finns inga exempel på projektuppföljningar som ger en samlad bild av för- och nackdelar med sådana projekt.

Några observationer ur rapporten:

  • Alla infrastrukturprojekt är förenade med större eller mindre grad av osäkerhet. Konsekvensen är att projektkostnaden kan bli högre än beräknat. Nyttan av eller intäkterna från investeringen under dess livscykel kan bli lägre än då ett projekt planeras.
  • Om utföraren bär risk kommer anbudspriset för det upphandlade projektet att bli högre än om beställaren bär risken.
  • Den generella tumregeln för riskfördelning är att den part som är bäst skickad att minska risken för att ett projekt kan påverkas av yttre eller inre omständlig, ska bära risken. Denna enkla regel ger begränsad vägledning i riskfördelningen mellan beställaren och utföraren för varje projekt. Riskfördelningen måste därför avgöras från fall till fall.
  • I länder med sunda offentliga finanser är inte OPS ett attraktivt tillvägagångssätt för finansiering av infrastrukturbyggande.
  • Det enda motivet för att använda OPS eller funktionsavtal är att bidra till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet i genomförandet av projekt. En avgörande förutsättning för att detta ska vara möjligt är att beställaren ger utföraren tillräcklig handlingsfrihet i genomförandet av ett uppdrag.
  • Endast samhällsekonomiskt lönsamma projekt bör genomföras. Ju högre samhällsekonomisk lönsamhet, desto bättre är också förutsättningarna för att ett OPS-kontrakt ska kunna genomföras på ett sätt som bidrar till en god resursanvändning.

Det första delbetänkandet, till vilket VTI skrev den här underlagsrapporten, presenteras av kommittén i början av mars 2017. Förslaget från kommittén kommer att diskuteras på ett öppet lunchseminarium den 15:e mars. Läs mer.

VTI rapport 926

Kontakt: Jan-Eric Nilsson Tel. 08-555 770 33

Foto: Mostphotos

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Presskontakt:
Andreas Schander
Telefon:
0709–218 286
Epost:
andreas.schander@vti.se