Ny forskning från Mälardalens högskola (MDH) visar att barns lärande inom språk och skriftspråk i förskolan förbättras genom att pedagogerna har uttalade strategier för lek, kommunikation och emotionella behov. Personalen i förskolan måste få tid att prata med barnen, men också för planering och kompetensutveckling.

Martina Norling, forskare i didaktik på MDH, har studerat över 50 förskoleavdelningar i Sverige för att ta reda på vilka förutsättningar som skapas för barns lärande inom språk och skrivspråk i förskolan och vilka insatser som behövs.
– Att skapa en trygg miljö för barnen är en förutsättning för lärande, men det krävs även andra insatser. Förskollärare behöver samspela mer med barnen, ställa mer öppna frågor och utmana barnens tänkande såväl i inomhus- som utomhusmiljö. Barnen behöver även ha tillgång till material och leksaker som stöd i att uttrycka sig och skapa mening. På det sättet uppmuntras barnen att utveckla språket, säger Martina Norling.

Hon menar att barns språklärande sker hela tiden, inte bara vid planerade läs- och skrivfrämjande aktiviteter. Därför måste förskolan stimulera begreppsutveckling i alla aktiviteter för att på så vis skapa förutsättningar för lärande.
– I sin vardag möts barn av symboler, bilder, och texter som kan utmana deras perspektiv och förståelse, men de får sällan möjlighet att reflektera över betydelsen av dessa tillsammans med förskollärare och kamrater, säger Martina Norling.
Hon anser att det är mycket viktigt att det finns tid att prata med barnen. Genom att bekräfta, uppmuntra och ställa tankeväckande frågor kan personalen utmana barnens tankar och begreppsutveckling.
– Barn som kontinuerligt får öppna frågor och möjlighet till ett större och mer varierat språk fortsätter ofta på egen hand att ställa frågor till sina kamrater.

Utemiljön viktig

Språklärandet bygger, enligt Martina Norlings forskning, på lekstrategier samt emotionella och kommunikativa strategier. I dagens förskola är fokus främst på emotionella strategier, vilket är viktigt för att skapa en trygg miljö, men för att få det bästa lärandet behövs balans mellan alla tre strategierna.

För barn i åldern ett till fem år behövs verktyg i form av lekmaterial för att kunna kommunicera. Tillgång till lekmaterial har därför betydelse för språklärandet, inte minst i utomhusmiljön, där barnen tillbringar en stor del av sin tid. Förskolor har i vissa fall, av okunskap, medvetet begränsat barnens tillgång till leksaker i utomhusmiljön, då de menar att det stimulerar barnens fantasi att hitta på egna lekar, något Martina Norling vänder sig mot.
– Leksaker och material som barn känner igen och har erfarenhet av fungerar snarare som ett stöd för barns fantasi, kreativitet och samspel, säger hon.

Hon menar också att utomhusmiljön många gånger är en oreflekterad miljö i förskolan med stora barngrupper och förskollärare som inte är lika närvarande i leken.
– Förskollärare behöver ges bättre förutsättningar för att kunna delta i leken för att där kunna bekräfta och svara på barnens frågor. För att åstadkomma ett sådant arbetssätt behövs både kompetensutveckling och mer tid till planering för att anpassa undervisningen efter gruppen och individernas behov, säger Martina Norling.

Kontaktuppgifter

Martina Norling, filosofie doktor i didaktik, 021-10 70 67, 073-662 09 32, martina.norling@mdh.se

Sofia Norling, kommunikatör/biträdande kommunikationschef Mälardalens högskola

sofia.norling@mdh.se

Telefon: 021-10 13 25