Grodor och paddor har ett mörkerseende som tycks vara överlägset alla andra djur. De har  förmåga att se i färg även när det är så mörkt att människan inte klarar av att se något alls. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Lunds universitet.

De flesta ryggradsdjur inklusive människan har två typer av synceller i ögats näthinna, nämligen tappar och stavar. Tapparna gör det möjligt för oss att se färg, men dessa synceller behöver oftast mycket ljus och slutar därför fungera när det blir mörkt. Då tar stavarna över så att vi åtminstone hjälpligt kan hitta vägen hem, om än i svartvitt.

Men hos just paddor och grodor är däremot stavarna lite speciella. Det är sedan tidigare känt att paddor och grodor är unika på så sätt att de har stavar med två olika känsligheter. Detta har man inte hittat hos andra ryggradsdjur, och det är också anledningen till att forskarna länge misstänkt att grodor och paddor bör kunna se färger även vid sämre ljus. Men det är först nu som man lyckats bevisa att så är fallet. Och resultaten från studien översteg dessutom förhoppningarna.

– Det är helt fantastiskt att dessa djur faktiskt kan se i färg när det är riktigt mörkt, det vill säga ända ner till den absoluta tröskeln av synsystemet. Det var oväntade resultat, säger biologiprofessor Almut Kelber på Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Det var i den tredje typen av experiment som forskarna gjorde upptäckten att grodor kan använda sina stavar för att urskilja färg i rejält mörker. Forskarna studerade grodorna i en situation som är lika allvarlig som den är vanlig, nämligen hur man som groda gör för att hitta vägen ut då man blir instängd i totalt mörker. Detta är en situation som kan inträffa till vardags i mörka hålor och gångar i marken. Att hitta utgången blir då livsavgörande, vilket också innebär att grodan är benägen att utnyttja alla tillgängliga informationssystem i kroppen.

I de övriga experimenten studerade man i vilken utsträckning grodor och paddor använder sitt färgseende i jakten på en partner respektive i jakten på föda. Resultaten visade att djuren slutar använda färgseendet ganska tidigt när det gäller att hitta någon att para sig med, medan de däremot utnyttjar färgseendet för att välja mat vid så låga ljusnivåer som när människan tappar sin förmåga att se i färg.

– Vi har tidigare kunnat visa att även nattfjärilar och geckoödlor kan se färg i sämre ljusförhållanden än människan. Men grodor har uppenbarligen en unik förmåga att se färger i mörker, säger Almut Kelber.

Den aktuella studien har gjorts i samarbete med forskare från Helsingfors i Finland och Vladivostok i Ryssland. Huvudförfattaren Carola Yovanovich har drivit arbetet med studien i Almut Kelbers forskargrupp vid Lunds universitet. Resultaten publiceras nu i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society.

För mer information, kontakta:

Almut Kelber, professor vid Biologiska institutionen, Lunds universitet

Tel 046 – 222 34 54

almut.kelber@biol.lu.se

Carola Yovanovich, postdoc vid Biologiska institutionen, Lunds universitet

Carola.Yovanovich@biol.lu.se

Kristian Donner, professor vid Department of Biosciences, University of Helsinki

Kristian.Donner@helsinki.fi

Presskontakt:
Lena Björk Blixt
Tel 0709-797970