Historieundervisning i svenska gymnasiet är starkt fokuserad på innehåll. Detta trots att styrdokument poängterar att kunskaper om metoder, källhantering och orientering i tid är lika viktiga komponenter. Det visas i en färsk avhandling av David Rosenlund.

– Risken är att undervisning i historia blir platt om läraren enbart fokuserar på det historiska innehållet, säger David Rosenlund. Eleverna får då inte nödvändig metodkunskap för att kunna använda historia. Eleverna måste lära sig att hitta historiska belägg i olika källor för att kunna göra rimliga tolkningar, men också kunna sätta in historia i ett större sammanhang som handlar om både dåtid, nutid och framtid. Det handlar om att bruka, levandegöra och analysera historia.

Livlig debatt i Europa
– Det pågår en livlig debatt i hela Europa kring vad historieämnet ska vara bra för och vad som ska betonas i historieundervisningen. I Tyskland betonas exempelvis den historiska orienteringen och i England poängteras metodavsnitten. Min avhandling är en del i den diskussionen.

David Rosenlunds avhandlingsarbete består av flera studier. Han undersökte vad som betonas i de svenska styrdokumenten och här fann han att alla tre delarna innehåll, metodkunskap och orientering i tid lyfts fram, både i kursplanerna från 1994 och 2011. Ja, 2011 har det även skett ett förtydligande gällande innehållet. Industrialisering och demokratisering på 1800- och 1900-talet ska ingå.
Han gick sedan vidare och undersökte vad ett 20-tal lärares  940 provuppgifter bestod av. Han upptäckte då en väldig koncentration kring innehållsfrågor men att det fanns få uppgifter kring metoder, källor och orientering i tid.
– Lärarna lyfter fram ett historieämne som ser annorlunda ut än kursplanerna och det kan bli ett verkligt legitimitetsproblem, fortsätter David Rosenlund.

Tvåkammarriksdag och allmänna rösträttsreformen
David Rosenlund ville också veta om och hur en grupp elever hanterade historieämnets komplexitet. De fick frågor om 1860-talets parlamentsreform och tvåkammarriksdagens införande liksom frågor om allmänna rösträttsreformen på 1920-talet. I uppgifterna ingick frågor om innehåll, källhantering och att utgå från historien för att reflektera självständigt om framtiden.

-Eleverna resonerade bäst kring den allmänna rösträttens införande då de kunde en hel del om innehållet, säger David Rosenlund. Kunskaper om ett historiskt innehåll är alltså nödvändiga och elevers förmåga till källhantering och orientering i tid förstärks och djupnar om eleven har kunskaper om ämnet.

Vem ska läsa avhandlingen?
– Jag uppmuntrar alla med intresse för historieundervisning exempelvis kursplaneförfattare, historielärare, lärarstudenter och andra forskare att läsa den, säger David Rosenlund.

– Jag hoppas även att min avhandling kan generera kompetensutveckling då det tycks som om historielärarna själva är medvetna om att deras undervisning kan utvecklas kring metod och orientering i tid.

Avhandlingens titel: History Education as Content, Methods or Orientation?

Helena Smitt
Malmö högskola
Tel. 0709-655 355