Efter att KTH-forskarna Maria Svedin och Olle Bälter stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt gjorde de en intressant upptäckt. Så väl fler kvinnor som män klarade utbildningen och därigenom ökade genomströmningen.

Fråga: Vad händer om kursmaterialet ändras till att innehålla mer könsneutrala formuleringar och uttryck, vardagliga exempel och en ökad betoning på det tvärvetenskapliga synsättet?

Svar: Fler studenter – män som kvinnor – blir godkända. Dessutom tar studenterna mindre tid på sig att slutföra kursen, och därtill kunde en förbättring av godkända studenters förmåga att ta till sig kunskaper skönjas.

– Vi minskade inte på skillnaden mellan män och kvinnor, men en ökad genomströmning inom båda grupper tyder på att fler inom båda grupperna uppskattade kursinnehållet mer, säger Maria Svedin, en av KTH-forskarna bakom arbetet.

Det är hon tillsammans med lektorn Olle Bälter, båda på avdelningen Medieteknik och interaktionsdesign, som reviderat kursmaterialet.

De noterade att i en introduktionskurs online i programmering låg kvinnors genomströmning drygt tio procentenheter lägre än mäns, trots att det motsatta förhållandet råder på många andra kurser vid KTH. I ett försök att råda bot på det första utan att uppmuntra ohållbara så kallade lärstrategier så gjordes kurslitteraturen om i enlighet med de principer som redan nämnts. Det vill säga bland annat genom könsneutrala formuleringar och uttryck samt allmängiltiga exempel.

– En ökad studietakt tyder också på ökad motivation att slutföra kursen. Studenterna i studien visade dessutom på ett negativt samband mellan slutförd kurs och en ytinriktad lärstrategi, vilket tyder på att vi lyckades med att uppmuntra de i längden mer hållbara sättet att tillägna sig ny kunskap, säger Olle Bälter.

Vilka konsekvenser kan resultatet få?

– En positiv upplevelse av en introducerande programmeringskurs ökar sannolikheten att studenter fortsätter att ta kurser inom området. Ökad genomströmning kan leda till fler som får en positiv upplevelse av programmering och därmed ett ökat intag till utbildningar inom IT. Om vi når fler så ökar sannolikheten för att intaget blir mer heterogent och att yrkeskåren därmed till större del reflekterar samhället i stort, säger Maria Svedin.

Hon berättar att det finns teorier om varför genomströmning ökar på grund av genusneutralitet.

– En hypotes är att materialet blir mer neutralt och därmed mer inbjudande. Det är enklare att placera sig själv i ett sammanhang om ramarna inte redan är satta, genom till exempel stereotypa representationer. Det gör det även enklare att tolka yrket och/eller ämnet utifrån sig själv och sina behov samt intressen om bredden i det betonas.

Går det – än en gång hypotetiskt – att säga att genomströmningen skulle öka även i andra utbildningar om man applicerade könsneutralitetet på kursmaterialet där? Maria Svedin tror och hoppas det.

– Genomströmningen kan nog öka åtminstone i teknikorienterade utbildningar där en stereotyp representation av utövarna florerar i bland annat populärkulturen, samt där lärarna på kursen inte tidigare har tagit problemet i beaktande.

KTH-forskarnas arbete är av sådan dignitet att artikeln ”Gender neutrality improved completion rate for all” precis blivit publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computer Science Education.

Här hittar du den vetenskapliga artikeln.

För mer information, kontakta Maria Svedin på 08 – 790 60 11 / msvedi@kth.se eller Olle Bälter på 08 – 790 63 41 / ob1@kth.se.

Presskontakt:

Peter Larsson

Telefon:

08 - 790 69 60

Mobil:

076 - 050 69 60