Ett fyrtiotal nya arter för vetenskapen beskrivs i den avhandling som Sibylle Häggqvist försvarar nästa fredag om puckelflugor – en av de minst kända insektsgrupperna i Sverige. Hennes studier visar också att det sannolikt finns flera tusen insektsarter kvar att upptäcka i landet.

– Det är anmärkningsvärt att det finns så mycket okänt i ett land som Sverige, som knappast är bekant för sin stora artrikedom.

– Än mer förvånande är det med tanke på att vi alltsedan Linné haft en stark tradition när det gäller att beskriva vår biologiska mångfald, säger Sibylle Häggqvist, doktorand vid Naturhistoriska riksmuseet, som om några dagar lägger fram sin avhandling vid Stockholms universitet.

De talrika men oansenliga puckelflugorna är ”puckelryggiga” små flugor med litet huvud och kraftiga ben. De hittas ofta vid komposter, förna och svampar, men exakt hur de lever sina liv, och vad de gör medan de ännu är larver, vet vi mycket lite om, trots att de är väldigt vanliga.

Familjen puckelflugor innehåller fler okända än kända arter, och det släkte som Sibylle Häggqvist utforskat, Megaselia, är ett av de artrikaste i hela djurvärlden.

Linné skulle förvånas

– Det har visat sig svårare än mänskligheten trodde att kartlägga den biologiska mångfalden, säger hon. När Linné och andra började beskriva jordens arter, kunde de nog inte tänka sig att vi nästan 300 år senare fortfarande inte skulle vara klara.

Nya genetiska metoder och modern informationsteknologi håller på att revolutionera utforskningen av vår flora och fauna, men fortfarande återstår mycket att göra. Med så många som 47 nya beskrivna arter i sin avhandling har Sibylle Häggqvist själv lämnat ett ansenligt bidrag.

Hon har också rett ut hur olika arter av puckelflugor är släkt med varandra, det som på vetenskapligt språk kallas fylogeni. I det arbetet har hon använt både traditionella, morfologiska metoder, då man undersöker i detalj hur djuren ser ut, och moderna, molekylära metoder, då man jämför gensekvenser i djurens arvsmassa.

Det är första gången vi får en ordentlig inblick i hur olika grupper inom Megaselia är släkt med varandra, och hur de många arterna bör klassificeras.

5000 okända insektsarter i Sverige

Sibylle Häggqvist har också gjort en uppskattning av hur många arter av insekter som totalt finns i Sverige, alltså om man räknar med alla dem som återstår att upptäcka och beskriva. Uppskattningen har hon gjort genom att bland annat analysera fynd från det svenska Malaisefälleprojektet, den första systematiska inventeringen av den svenska insektsfaunan, finansierad av Svenska artprojektet.

Slutsatsen är att utöver de 26 000 svenska insektsarter vi redan känner till, så finns det sannolikt 5000 till att upptäcka. Det kan jämföras med de 1400 svenska insektsarter som Linné lyckades beskriva under sin livstid.

Okända, men viktiga

Av de okända arterna hör uppskattningsvis 700 till puckelflugorna, som alltså är en av de minst kända insektsgrupperna i Sverige. De flesta av de okända insektsarterna är liksom puckelflugorna små, och de är ofta parasiter eller nedbrytare. Många är säkerligen vanliga och spelar betydelsefulla roller i våra ekosystem, trots att de ännu inte är namngivna.

– Det finns fortfarande mycket att bita i för unga systematiker, säger Sibylle Häggqvist.

Avhandlingen försvaras fredagen den 4 november kl 13 i DeGeersalen, Stockholms universitet.

Referens: Häggqvist: “Charting biodiversity – Scuttle flies and other poorly known insects in Sweden”, Stockholms universitet 2016.

Pressbilder finns att hämta på Mynewsdesk och får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa.

För ytterligare information kontakta

Sibylle Häggqvist
Doktorand i zoologi
Mobil: 076 25 14 260
E-post: sibylle.haggqvist@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Tel: 08 5195 4247
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution, jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!

Presskontakt:
Michaela Lundell
Telefon:
0708 68 53 94
Mobil:
08 5195 4247
Epost:
michaela.lundell@nrm.se