De finns i varenda sjö och damm, de snabbsimmande skalbaggarna vilkas sexkonflikter gör dem till modelldjur när det gäller könskamp. Nu har Johannes Bergsten gjort en bok om världens alla dykarbaggar.

– De bryr sig inte om uppvaktning, det är ”pang på”, förklarar Johannes Bergsten när han beskriver dykarbaggarnas sexliv.

Hanarna vill para sig med så många honor som möjligt, och gärna i flera timmar, och bildar sugkoppar på fötterna att hålla fast sig i honan med. Honorna å sin sida, som själva vill få välja partner, tillfälle och längd på akten, utvecklar vårtor eller fåror på ryggen, för att hanarna ska tappa greppet.

Kan både simma och flyga

Det blir en veritabel kapprustning, med allt mer välutvecklade sugkoppar och motvapen. I övrigt utmärker sig dykarbaggar, eller dykare, som de också heter, med paddelformade bakben och spolformade kroppar, som gör dem till utmärkta simmare.

De hör till de viktigaste rovdjuren i sötvatten, både som vuxna och larver, och slukar allt från mikroskopiska kräftdjur till fisk-, grod- och salamanderyngel.

Men de kan flyga också – och ta sig från sjö till sjö – och det händer att de hinner flyga sin kos när Johannes Bergsten drar upp dem med håven för att fånga dem.

Ständigt nya fynd

Han är entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet och har ägnat hela sin forskarkarriär åt att kartlägga dykarnas mångfald. Idag den 19 december släpps boken ”Diving beetles of the world – Systematics and Biology of the Dytiscidae”, som han gjort tillsammans med en amerikansk kollega, och som är den första kompletta sammanställningen av den här skalbaggsfamiljen på över 130 år.

– Men den är redan inaktuell! säger Johannes Bergsten, mer glad än bekymrad, och förklarar att flera nya arter och släkten av dykare beskrivs varje år.

Och det är just möjligheten att göra fynd som sporrar honom i arbetet. Alltifrån att hitta arter på nya platser, där de aldrig setts förut, till att hitta arter som är helt nya för vetenskapen.

I sin forskning försöker han också rekonstruera dykarnas utvecklingshistoria och hur de spridit sig över världen. Då måste han ha koll på hur jordens kontinenter tidigare suttit ihop, hur skalbaggarnas gener ser ut, och små, små skillnader i deras kroppsutseende – ofta handlar det om detaljer på hanarnas könsorgan.

Gilla gummistövlar

Arbetet med dykarna har tagit honom runt hela världen, till otillgängliga platser dit inga turister kommer. Vad krävs då för att nörda ner sig så totalt i de här djuren, som till och med av insektskännare beskrivs som en ”svår grupp”?

– Man får inte vilja gå på det lättaste, utan gilla utmaningar, svarar Johannes Bergsten. Och så måste man gilla gummistövlar och inte vara rädd för geggamoja eller att gå ner sig!

Mer om Johannes Bergstens forskning och om dykare på Naturhistoriska riksmuseets webbplats.

Mer om boken på förlagets webbplats.

Pressbilder finns att hämta på Mynewsdesk och får användas vid angivande av källa.

För mer information, kontakta

Johannes Bergsten
Entomolog
Tel: 08 5195 4192
Mobil: 0733 402489
E-post: johannes.bergsten@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4247
Mobil: 0708 68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution, jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!

Presskontakt:
Michaela Lundell
Telefon:
0708 68 53 94
Mobil:
08 5195 4247
Epost:
michaela.lundell@nrm.se