Det är stor skillnad på hur elever anstränger sig på olika prov, beroende på hur viktiga de tycker att proven är. Det är något som kan ha betydelse för hur prov ska utformas och resultaten kan tolkas. Det visar Eva Knekta i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Resultaten understryker att det är viktigt att ta reda på och ta hänsyn till elevernas provmotivation när man genomför prov och tolkar olika provresultat, säger Eva Knekta.

I sin doktorsavhandling har Eva Knekta studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas. Hon har skickat ut enkäter till sammanlagt cirka 2300 elever i årskurs nio och på gymnasiet på 70 skolor runt om i landet.

På utprövningarna på gymnasiet instämde 29 procent av eleverna helt i att de hade gjort sitt bästa på provet, och 7 procent ansåg att provet var viktigt. På de nationella proven instämde däremot 71 procent av gymnasisterna helt i att de hade gjort sitt bästa och 78 procent ansåg att provet var viktigt. Bland niondeklassarna instämde 38 procent helt i att de hade gjort sitt bästa på utprövningarna som 11 procent ansåg var viktiga, medan 74 procent ansåg sig ha gjort sitt bästa på det nationella provet vilket 56 procent såg som viktigt. Dock instämde en majoritet bland både niorna och gymnasisterna ändå delvis i att de hade gjort sitt bästa även på utprövningarna.

– Det är inte så att eleverna struntar helt i några prov men det är tydligt att man gör skillnad på hur viktiga olika prov är och anstränger sig olika mycket utifrån hur stor betydelse man bedömer att provet har. Det är inte alls konstigt men det är värt att fundera över hur proven kan utvecklas för att ge säkrare underlag, säger Eva Knekta.

De nationella proven ska stödja en likvärdig betygssättning och ge underlag för att kunna följa hur de nationella kunskapsmålen uppfylls. Proven ska vara en del av lärarens samlade information om en elevs kunskaper och påverkar därmed betygssättningen. Utprövningarna däremot är ett slags förprov som syftar till att testa utformningen av de nationella proven och de förväntas därför inte vägas in i betygssättningen som de nationella proven. Att anta att eleverna har ansträngt sig lika mycket på dessa två olika prov när man tolkar provresultaten, kan leda till felaktiga slutsatser om till exempel uppgifternas svårighetsgrad.

En viktig del i avhandlingen har varit att ta fram en lämplig enkät som kan användas för vidare studier av elevers provmotivation vid olika sorters prov. När nu en enkätmodell finns framtagen, finns också förutsättningar för mer forskning på området.

– Det vore intressant att forska vidare på hur elevernas attityd till lärande, till ämnet och till synen på sig själva påverkas av de olika proven. Det skulle också vara spännande med experimentella studier om hur man kan påverka elevernas vilja att göra sitt bästa på proven, säger Eva Knekta.

Eva Knekta är uppvuxen i Koskullskulle i Norrbotten men bosatt i Umeå. Hon har tidigare jobbat som provutvecklare och som gymnasielärare i biologi och kemi.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Eva Knekta
Telefon: 090-786 67 26
Mobil: 0730-31 35 15
E-post: eva.knekta@umu.se

Till högupplöst pressbild på Eva Knekta. Fri för publicering i anslutning till ämnet. Foto: Per Gunnarsson

Om disputationen
Eva Knekta, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap försvarar fredag 3 mars sin avhandling med den svenska titeln: Prov och motivation. Mätningar av provmotivation i Svenska nationella prov kontext. (Engelsk titel: Motivational aspects of test-taking. Measuring test-taking motivation in Swedish national test contexts). Fakultetsopponent: Professor Rolf Vegar Olsen, Oslo Universitet. Disputationen sker kl. 10.00 – 12.00 Plats: Norra Beteendevetarhuset, Nbvh 1031, Umeå universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805