Fyrhjulingen är ett relativt nytt fordon som fått flera användningsområden, men den ökande användningen har också lett till ett stort antal olyckor. I en attitydundersökning påpekar föräldrar till barn som kör fyrhjuling att risker finns med okunniga föräldrar och att dessa inte sätter gränser, men avsåg då andra än sig själva.

För att nå en minskning av antalet olyckor med fyrhjulingar bland unga förare, behövs åtgärder förankrade i kunskap om hur de skadas och hur de som har ansvar för barnen kan påverka. Forskare på VTI och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har därför gjort en kvalitativ studie om barn och fyrhjuling, inriktad på riskacceptans och attityder kring fyrhjulingar på landsbygden.

– Studien vände sig till föräldrar med barn som kör fyrhjuling, för att undersöka deras attityder och beteende samt erfarenheter av incidenter och skador. Resultaten har legat till grund för åtgärdsförslag för olika aktörers fortsatta arbete, säger Christina Stave, forskare på VTI.

Det finns en stor variation av användningsområden för fyrhjulingar bland respondenterna. Barn kör ibland både barn- och vuxenfyrhjulingar men för olika ändamål. Det finns tre stora användningsområden: arbete, person- och sakförflyttningar samt lek. De intervjuade varnade för en sammanblandning av arbete och lek och flera påpekade att det är i leken som det går överstyr. De många typerna av fordon och registreringar med olika regler är oklara för många.

I såväl fokusgrupper, djupintervju och telefonintervjuer framgick det klart att de intervjuade ansåg sig vara riskmedvetna. De flesta vet att det sker mycket olyckor med fyrhjulingar. De intervjuade upplever en större kontroll då de är på den egna fastigheten, men de tycks vara omedvetna om att många olyckor sker där. Respondenterna menar att det finns de som inte tar fyrhjulingen på allvar, att det blir en leksak och förvillas att tro att den är stabilare än vad den är.

– Många påpekade att risken finns i okunniga föräldrar och att dessa inte sätter gränser, men det avsåg andra än de själva. Information och utbildning ansåg de vara bra för andra som inte har erfarenhet, säger Christina Stave.

Föräldrarna talade om barnens mognad och skillnaden mellan individer, men inte om fasta åldersgränser eller om barns generella utveckling. Det förekom att de intervjuade jämförde en 4–5-åring med en 12-åring i mognadsgrad. Föräldrarna beskrev lärandet som en stegvis process. De själva hade lärt sig på egen hand och många tyckte att det är bra att börja tidigt, det ger erfarenhet och intresse. Respondenterna beskrev med stolthet hur mycket små barn kan köra stora maskiner.

I slutet av rapporten finns förslag och rekommendationer som riktas främst till berörda myndigheter och organisationer.

Resultaten presenteras den 7:e mars på NTF:s trafiksäkerhetsdag Barn, liv och trafik av Christina Stave. Läs mer.

Om projektet

I projektet utfördes två fokusgruppsintervjuer, en med ungdomar och en med föräldrar, därutöver gjordes en djupintervju med en återförsäljare av fyrhjulingar för att få ett kompletterande perspektiv. Därefter genomförde forskarna telefonintervjuer med föräldrar och efter deras medgivande, även med några barn, under hösten 2015 och våren 2016. Totalt svarade 50 personer varav 41 var vuxna och 9 barn. Projektet finansierades av Stiftelsen Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond.

VTI rapport 922

Kontakt: Christina Stave 031-750 26 01

Foto: Mostphotos

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Presskontakt:
Andreas Schander
Telefon:
0709–218 286
Epost:
andreas.schander@vti.se