Sexuella trakasserier är en viktig faktor bakom depressiva symptom bland flickor i skolåldern. Det visar en ny avhandling vid Mittuniversitetet. Den visar också att det är flickornas psykiska hälsa som påverkas negativt av sexuella trakasserier, inte pojkarnas.

Syftet med avhandlingen har varit att undersöka olika bestämningsfaktorer på individuella, psykosociala och strukturella nivåer som kan kopplas samman med depressiva symptom hos svenska ungdomar. Ett annat syfte har varit att undersöka om den förebyggande metoden mot depression bland unga, DISA, som använts i många skolor, ger effekt under vardagliga förutsättningar, dvs. när metoden implementeras av skolorna själva utan inblandning av forskare.

I undersökningen rapporterar flickor och pojkar lika hög förekomst av sexuella trakasserier. Trakasserierna kan handla om glåpord, gester, bilder, fysisk beröring, med sexuella förtecken. Dock visar resultaten att utsatthet för sexuella trakasserier var den viktigaste faktorn bakom depressiva symptom bland flickor, men inte bland pojkar. Bland pojkar var ”lågt personligt relativt välstånd”, dvs. att inte ha lika mycket pengar som kompisarna för att kunna göra samma saker som dem, den viktigaste bestämningsfaktorn.

Bland flickorna förklarades sambandet mellan depressiva symptom och sexuella trakasserier både av att flickor med depressiva symptom utsattes för sexuella trakasserier, och att trakasserier senare ledde till depressiva symptom

– Resultaten pekar också på att redan låga nivåer av trakasserier, vid några enstaka tillfällen har samband med den psykiska hälsan och kan ge depressiva symptom bland flickorna, säger Heléne Zetterström Dahlqvist, doktorand.

DISA-metoden är en skolbaserad metod med rötterna i kognitiv beteendeterapi som ska förebygga depression bland främst högstadieelever. Metodens effekt i en verklig miljö har undersökts i studien genom att jämföra grupper som genomgått metoden med en jämförelsegrupp.

Resultaten visar att de undersökta skolorna har använt metoden för flickor som redan har förhöjda depressiva symtom. Eftersom metoden är utvecklad för att vara enbart förebyggande har skolorna gett den till ”fel” målgrupp och har heller inte gett avsedd effekt.

– Utifrån resultaten i studien och utifrån målen med DISA så går det inte att förespråka en användning bland flickor med redan förhöjda depressiva symptom. Skolor som tänker använda metoden bör därför genomföra screeningar bland eleverna för att träffa rätt målgrupper, säger Heléne Zetterström Dahlqvist.

Data för studien samlades in under tre år 2010, 2011 och 2012 med hjälp av en skolenkät. Elever i åldrarna 14-16 år i nio kommunala skolor och en friskola i en kommun i norra Sverige deltog i studien där 1 000-1 200 elever/år deltog.

Avhandlingen “Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents the Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions” försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall den 2 december 2016.

Kontakt:
Heléne Zetterström Dahlqvist, doktorand, Avdelningen för hälsovetenskap, 010-142 85 02, e-post: helene.zetterstrom-dahlqvist@miun.se

Mittuniversitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud där flexibelt och arbetslivsanknutet lärande är ledord för utbildningen. Mittuniversitetet har cirka 13 000 studenter med campus i Sundsvall och Östersund.

Forskningen inriktas mot strategiska områden där forskning av hög internationell kvalitet kan bedrivas och där en stark forskning svarar mot regionens eller det övriga samhällets behov.

Presskontakt:
Johan Landin
Telefon:
070-389 77 72
Mobil:
063-16 57 72
Epost:
johan.landin@miun.se