Svenska hiphopartister, med chilenskt ursprung, har mycket gemensamt och stort utbyte med sina chilenska kollegor. Militärkuppen i Chile, för mer än 40 år sedan, spelar fortfarande roll för hur artisternas identiteter skapas och omskapas.

Det visar Susan Lindholm i sin avhandling Remembering Chile, på Malmö högskola. Utgångspunkten är att förstå hur artisterna tar plats och skapar sina identiteter utifrån historiska och kulturella perspektiv mellan de två länderna.

– Upprinnelsen till avhandlingen var att jag började lyssna på hiphop i Sverige då jag var intresserad av det politiska motstånd som finns i många texter, säger Susan Lindholm. Flera av artisterna hade spanska namn och deras föräldrar hade flytt från dåtidens militärdiktatur i Chile.

Susan Lindholm menar att hennes avhandling undersöker skärningspunkten mellan migration och hiphop. Hon har intervjuat ett antal hiphopartister i både Sverige och Chile, men även mer specifikt analyserat utvalda låttexter.
Det handlar om grupper som exempelvis The Latin Kings, Advance Patrol, Hermanos Bernal, Panteras Negras m.fl. och låtar som finns på både svenska och spanska exempelvis Välkommen till förorten – Bienvenido a mi barrio.

Det goda Sverige
Hon disputerar på en sammanläggningsavhandling i historia som visar flera resultat. En är berättelsen om det goda Sverige. Många av artisternas föräldrar var politiska flyktingar från Chile och mottogs med öppna armar av ett solidariskt Sverige. Sverige var det land i Västeuropa som mottog flest chilenska flyktingar.
– Det handlar inte bara om politiska handlingar utan även om ett välkomnande civilsamhälle med Chilekommittén och en ständig pågående debatt om solidaritet, fortsätter Susan Lindholm. Dagens flyktingsituation pekar på att vi lever i ett helt annat samhälle.

Det är detta inkluderande, menar Susan Lindholm, som artisterna i Sverige anknyter till i sina identitetskonstruktioner. Samtidigt finns även berättelsen om utanförskap då många av artisterna vuxit upp i förorten med allt vad det innebär av marginalisering, multikulturalism och erfarenheter av att vara någon annan.

Subkultur i Chile
Susan Lindholm går även längre i sitt sökande efter vad som formar hiphopartisters identiteter i Chile och Sverige. I intervjuer med chilenska hiphopartister i Chile upptäcker hon exempelvis att hiphopen länge var en subkultur som trots repressiv diktatur kunde fortleva. I Chile verkade de i skymundan till skillnad från de svensk/chilenska hiphopartisterna i Sverige som  uppträdde i offentlighetens ljus.
En del artister i Chile undviker att nämna Pinochets grymheter, medan andra minns dessa, vilket också framkommer i avhandlingen.

I avhandlingen visar hon även vilka starka band, ja snarast inflätningar, som finns mellan hiphop- artister i Sverige och Chile. Grupper som arbetar i Sverige ger också ut musik i Chile, vissa artister har flyttat fram och tillbaka och verkar i båda länderna.
– Ytterst försöker jag visa att identiteter inte är grundmurade och ärvda utan snarast i en ständig förändring.

Vem ska läsa din avhandling?
– Jag vill gärna att historielärare, sociologer, kulturhistoriker och alla som är intresserade av identitet, migration och integration läser den.

Presskontakt:
Helena Smitt
helena.smitt@mah.se
Tel. 0709-655 355