Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon, visar en ny rapport från IFAU.

Storasyskon har bättre social förmåga än småsyskon. Förstfödda har större uthållighet, initiativförmåga, social mognad och känslomässig stabilitet. De klarar sig också bättre på arbetsmarknaden då de har större chans att hitta jobb och att arbeta som chef. En förstfödd har omkring 20 procent större chans att vara chef jämfört med syskon nummer tre. Däremot driver småsyskon oftare eget företag.

– Vi kan inte avgöra om det beror på att småsyskon är mer riskbenägna och kreativa eller på att de har svårare att hitta jobb, säger Björn Öckert som är en av rapportförfattarna. Men vi finner samtidigt att småsystrar i större utsträckning än storasystrar har kreativa jobb.

Effekten av födelseordningen påverkas av vilket kön syskonen har. Ju fler äldre syskon av samma kön, desto sämre går det för de yngre.

Föräldrar engagerar sig mer i storasyskon, småsyskon ser mer på teve

Att storasyskon har bättre social förmåga beror enbart på miljöfaktorer. Genom att specialstudera familjer som förlorat eller adopterat bort ett barn kan sociala och biologiska faktorer särskiljas. Föräldrar tycks engagera sig mer i storasyskon jämfört med yngre syskon. Småsyskon lägger betydligt mindre tid på att läsa läxor. De läser färre böcker, tittar mer på teve och spelar mer datorspel. Föräldrar är också mindre benägna att diskutera skolarbetet med yngre barn.

– Föräldrar verkar ge mer tid och uppmärksamhet åt storasyskon, vilket kan vara en viktig förklaring till varför de har bättre social förmåga och gör andra yrkesval än småsyskon, säger Erik Grönqvist, en annan av rapportförfattarna.

Varför studerar vi syskonordning?

Sociala förmågor har stor betydelse för hur det går för människor på arbetsmarknaden. Forskarna har varit intresserade av hur personligheten formas och vilken betydelse barns uppväxtförhållanden och relationer inom familjen har.

– Syskon har i genomsnitt samma genetiska förutsättningar. Genom att studera hur placeringen i syskongruppen påverkar individen kan vi bättre förstå hur skillnader i uppväxtmiljö påverkar människors chanser i livet, säger Björn Öckert.

Jämförelser av syskon inom familjer

Studien är den första som kan fastställa trovärdiga orsakssamband mellan syskonordning och personlighet. Den baseras på stora och representativa urval med uppgifter om personlighet och yrke, och jämför syskon med olika födelseordning inom samma familj. Information om personlighet för mer än en halv miljon bröder kommer från mönstringen för åren 1969–2000, och information om yrkesval för omkring 1 400 000 syskon kommer från SCB för perioden 1996–2009. Dessutom finns uppgifter om aktiviteter i och utanför skolan från UGU-databasen (urvalsundersökning elever födda 1967–92).

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2016:15 ”Född till chef? Syskonordningens betydelse för personlighet och yrkesval” är skriven av Sandra E Black (University of Texas), Erik Grönqvist (IFAU) och Björn Öckert (IFAU).

För mer information kontakta Björn Öckert, tel 018-471 70 95, e-post bjorn.ockert@ifau.uu.se

IFAU är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet. Vi stödjer och genomför vetenskapliga utvärderingar inom arbetsmarknads-, utbildnings- och socialförsäkringspolitik.

Vi sprider våra resultat genom vår webbplats, publikationer, twitter, kurser och konferenser.

Välkomna att höra av er.

Presskontakt:
Sara Martinson
Telefon:
018 – 471 70 91
Mobil:
018- 471 70 98
Epost:
sara.martinson@ifau.uu.se