En ny avhandling vid Mittuniversitetets forskningscentrum DEMICOM pekar på hur samhälleliga och organisatoriska faktorer påverkar utvecklingen av strategisk kommunikationen. Den visar också att kommunikationsbranschen rymmer utövare som drivs av väldigt olika logiker.

Huvudfokus för avhandlingen är att undersöka hur olika faktorer påverkar utvecklingen av strategisk kommunikation, både vad gäller kommunikatörers roller, olika sätt att arbeta med och organisera strategisk kommunikation och uppfattningar om strategisk kommunikation.

Strategisk kommunikation ses ofta som ett paraplybegrepp som omfattar riktade kommunikationsaktiviteter inom områden som PR, marknadsföring, management och kriskommunikation.

Resultaten visar hur utvecklingen av strategisk kommunikation begränsas och möjliggörs av samhälleliga och organisatoriska processer, såsom exempelvis New Public Management och Lean, som inte alltid kontrolleras av kommunikatörerna själva.

– Hur mycket kommunikationsbranschen än vill förändras i någon riktning så påverkas den alltid av större samhälleliga förändringar och kommunikatörerna har en viktig roll i att översätta dessa förändringar till att passa sina respektive organisationers förutsättningar, säger Christina Grandien, doktorand.

Avhandlingen visar också att populära idéer eller framgångsrika recept för strategisk kommunikation ofta sprids mellan organisationer inom samma område eller fält, men justeras eller översätts för att passa olika organisatoriska förutsättningar.

Kommunikatör – roll utan gemensam yrkesidentitet
Professionalism inom kommunikationsområdet förstås olika av kommunikatörer beroende på vilken organisatorisk sektor de arbetar inom. Det påverkar i sin tur de sätt som kommunikatörer utövar sitt yrke.

– Det finns stora skillnader i synen på vad yrkesrollen innebär mellan exempelvis en kommunikatör på en PR-byrå och en kommunikatör inom offentlig sektor och de drivs av olika logiker. Därför är det egentligen svårt att tala om en enhetlig kommunikationsbransch, säger Grandien.

Resultat en pekar också på att utövare inom kommunikationsområdet både uppfattas vara förknippade med – men också själva upplever – att delar av yrket är moraliskt tveksamt. Det bidrar i sin tur att forma sättet att se på och tala om yrket och hämmar utvecklingen av en gemensam yrkesidentitet.

En annan slutsats i avhandlingen är att kommunikatörerna inte alltid förstås och uppskattas på det sätt som de önskar, och försök att ändra inställningen till strategisk kommunikation i organisationer och i media har visat sig vara svårt.

– Om kommunikatörer skulle få ett större mandat att jobba med ”rätt saker”, skapa en gemensam yrkesidentitet, och vinna mer legitimitet i samhället och i sina organisationer så skulle kommunikationen kunna skapa ett ännu större värde, säger Christina Grandien.

Avhandlingen ”Strategic Communication Found in Translation: Practices, Practitioners and Perceptions”försvaras vid Mittuniversitetet, Campus Sundsvall 9 september.

Kontakt: Christina Grandien, doktorand, DEMICOM, 010-142 87 65, e-post: christina.grandien@miun.se

Mittuniversitetet erbjuder ett brett utbildningsutbud där flexibelt och arbetslivsanknutet lärande är ledord för utbildningen. Mittuniversitetet har cirka 13 000 studenter med campus i Sundsvall och Östersund.

Forskningen inriktas mot strategiska områden där forskning av hög internationell kvalitet kan bedrivas och där en stark forskning svarar mot regionens eller det övriga samhällets behov.

Presskontakt:
Kicki Strandh
Telefon:
060-14 88 14
Mobil:
070-346 59 87
Epost:
kicki.strandh@miun.se
Presskontakt:
Johan Landin
Telefon:
070-389 77 72
Mobil:
063-16 57 72
Epost:
johan.landin@miun.se
Presskontakt:
Krister Holm
Telefon:
063-165716
Mobil:
070-4847108
Epost:
krister.holm@miun.se