Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet och en av världens mest citerade forskare, tilldelas Roséns Linnépris för sina banbrytande insatser inom zoologisk systematik och evolution. Han delar priset med Ulf Gärdenfors vid Artdatabanken.

Fredrik Ronquist liknar själv sin forskarkarriär vid en Askungesaga: när han började sina forskarstudier i insekters systematik sågs det som en återvändsgränd – ett mossigt område knappt värt att kallas vetenskap. Ett par decennier senare har han och hans kollegor revolutionerat inte bara systematiken, utan även flera andra vetenskapsområden.

Datorprogrammen MrBayes och RevBayes, som används mycket flitigt inom både biologisk och medicinsk forskning, har gjort honom till Sveriges i särklass mest välciterade zoolog och en av världens mest citerade forskare alla kategorier.

– Som tonåring var jag intresserad av både matematik, programmering och biologi, särskilt insekter. Jag samlade på dem, men ville inte gärna ha ihjäl dem. Så jag började föda upp fjärilslarver i stället.

Och han blev fångad för livet. Fredrik Ronquist berättar med inlevelse om en av sina skyddslingar på den tiden: gaffelsvanslarver, som för att undvika att bli upptäckta och uppätna av fåglar först ser ut som en fågelskit, sedan som en vissen bladkant, och som kan inta ”skräckställning” med falska ögonfläckar och utsöndra frätande, illaluktande vätska.

Då, på 1980-talet, ägnade sig systematiker enbart åt att beskriva arter och ställde inte upp några hypoteser. När Fredrik Ronquist skulle börja doktorera 1987 fick han rådet att istället ägna sig åt ”riktig forskning”. Men den fylogenetiska systematiken, som går ut på att rekonstruera släktträd, hade börjat utvecklas internationellt, samtidigt som molekylärbiologerna knäckt den genetiska koden, och Fredrik Ronquist förstod att detta var framtiden.

Se tillbaka i tiden

Nu reder forskare över hela världen ut gren för gren på livets träd, med hjälp av hans statistikprogram. Systematikerna kan numer titta tillbaka i tiden och visa hur levande organismer är släkt med varandra, och hur och var olika egenskaper uppkommit under evolutionens gång, utifrån statistiska analyser av DNA-sekvenser och morfologiska karaktärer.

Inom medicinsk forskning används samma metoder bland annat för att hitta gener med intressanta egenskaper och för att spåra hur epidemier uppkommit och sprids. Och tillämpningsområdena är många flera.

När Fredrik Ronquist nu, tillsammans med Ulf Gärdenfors, tilldelas Linnépriset av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, är det inte bara för sin gärning som entomolog och systematiker, utan också för de initiativ han tagit för att kartlägga hela Sveriges fauna och flora, inklusive de mest okända organismgrupperna, genom Svenska Artprojektet och Svenska Malaisefälleprojektet.

– Det är naturligtvis väldigt roligt att få det här priset, men jag är också lite generad, säger Fredrik Ronquist. Vi har så många duktiga biologer i Sverige.

– Jag har haft tur i min karriär. Nu känner jag ett ansvar att ge tillbaka till forskarsamhället, som gett mig så mycket förtroende genom att använda de metoder jag utvecklat. Framför allt arbetar jag inom ramen för Stiftelsen Station Linné på Öland, med att skapa bättre förutsättningar för seniora forskare att hjälpa fram unga forskare och ge ett nätverk åt dem som saknar det, så att vi inte missar några av alla forskartalanger som finns bland svenska ungdomar.

Priset, som är på 425 000 kr vardera, delas ut vid Kungliga Fysiografiska Sällskapets i Lund årshögtid den 2 december.

Pressbilder finns att hämta på Mynewsdesk och får användas vid angivande av källa.

För mer information, kontakta

Fredrik Ronquist
Professor i entomologi
Chef för forskningsenheten för bioinformatik och genetik
Tel: 08-519 540 94
Mobil: 073 392 75 29
E-post: fredrik.ronquist@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 519 542 47
Mobil: 070 868 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Naturhistoriska riksmuseet är en forskningsinstitution av världsklass. Vi forskar om arternas släktskap och evolution, jordklotets utveckling, miljögifter och om hur människan påverkar naturen. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter. På Cosmonova, som också är ett av Europas främsta digitala planetarier, visas filmer i världens största filmformat, som tar dig med in i äventyret!

Presskontakt:
Michaela Lundell
Telefon:
0708 68 53 94
Mobil:
08 5195 4247
Epost:
michaela.lundell@nrm.se