Pressmeddelanden

FN har utsett 2019 till periodiska systemets år eftersom det är 150 år sedan den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade den första varianten som ligger till grund för all modern kemi. Den inledande dagen på konferensen Oorgandagarna som går av stapeln den 12-14 juni i Umeå fokuserar därför på historiska och kulturella aspekter samt pågående utveckling av det periodiska systemet.

Örebroforskaren Jonas Halfvarson leder ett nordiskt projekt som ska ta fram en individanpassad behandling för personer med tarmsjukdomen IBD. Målet är att förbättra livskvaliteten för den här gruppen. Projektet har beviljats 30 miljoner kronor i stöd av bland annat svenska Vinnova.

Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

Genom att använda kunskap om hur olika gener samverkar för att ge upphov till en viss egenskap har Umeåforskare kunnat konstruera matematiska modeller som förklarar vilka vägar evolutionen kommer att ta. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

Tillgången till läkemedel och vacciner har på senare år ökat i många afrikanska länder, men systemen för att observera effekter av behandlingar och rapportera in biverkningar behöver fortfarande utvecklas. Karolinska Institutet ska nu leda ett internationellt samarbetsprojekt för farmakovigilans – läkemedelssäkerhet – i fyra länder i östra Afrika.

​Sepsis har ett snabbt förlopp. På bara några få timmar kan läget bli livshotande. Idag används blododling för diagnos vid sepsis, en metod som oftast tar ett par dygn att få svar på. Men via nya diagnostiska instrument, som just nu utvecklas i EU-projektet SMARTDIAGNOS, är målet att snabba upp den tiden betydligt. Och på sätt rädda liv. I dagarna träffas projektets deltagare i Skövde.

Dubbelt så lång överlevnadstid och mindre biverkningar för bröstcancerpatienter. Det kan bli verklighet med en ny individanpassad teknik som har tagits fram av KTH-forskare inom bioteknologi i samarbete med forskare från Uppsala universitet och Erasmus University Medical Center i Rotterdam. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Nuclear Medicine.

Här är en del av all den forskning som pågår vid Linnéuniversitetet, och som möjligen kan vara mer aktuell nu under sommaren. I år har vi fyllt på lite extra med politiska aspekter. Förhoppningsvis kan listan användas för olika uppslag och för inspiration.   Arbetsmarknad och arbetsliv Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitik för de som står långt ifrån […]

Forskare i forskargruppen Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL) på Linnéuniversitetet ska tillsammans med nio lärosäten i Europa driva en internationell forskarskola med stöd av EU-medel: Horizon 2020 ITN – Innovative Training Network. Innovative Training Networks (ITN) är en internationell forskarskola med 15 doktorander i 15 forskningsprojekt om värdighet i vårdande av äldre. […]