Pressmeddelanden

Cytokiner är en typ av proteiner med betydelse för signalering mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. En ny studie som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör (biomarkör) för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och även kanske vara ett framtida mål för nya astmaläkemedel. Bakom resultaten står forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet.

Fettlösliga statiner kan förebygga levercancer och minskar dödligheten hos patienter med virushepatit. Det visar en studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften ’Annals of Internal Medicine’.

Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes. Resultaten som publiceras i tidskriften Nature Communications förklarar något som länge varit en gåta för forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Resultaten, som presenteras i tidskriften JAMA Oncology, visar att behandlingen har en skyddande effekt mot spridd cancer vid både så kallad Luminal A och Luminal B bröstcancersubtyp.

För att effektivt producera protein måste bakteriers ribosomer nå ett mRNAs startställe, men RNA-strukturer kan blockera detta. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att ribosomer kan binda en region långt ifrån det korrekta startstället. Ribosomen ”on standby” tvinnar sedan upp mRNAt för att effektivt påbörja avläsningen.

FN har utsett 2019 till periodiska systemets år eftersom det är 150 år sedan den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev presenterade den första varianten som ligger till grund för all modern kemi. Den inledande dagen på konferensen Oorgandagarna som går av stapeln den 12-14 juni i Umeå fokuserar därför på historiska och kulturella aspekter samt pågående utveckling av det periodiska systemet.

Örebroforskaren Jonas Halfvarson leder ett nordiskt projekt som ska ta fram en individanpassad behandling för personer med tarmsjukdomen IBD. Målet är att förbättra livskvaliteten för den här gruppen. Projektet har beviljats 30 miljoner kronor i stöd av bland annat svenska Vinnova.

Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

Genom att använda kunskap om hur olika gener samverkar för att ge upphov till en viss egenskap har Umeåforskare kunnat konstruera matematiska modeller som förklarar vilka vägar evolutionen kommer att ta. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.