Pressmeddelanden

Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biverkan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karolinska institutet och Läkemedelsverket. En av de svåra biverkningar som studeras är narkolepsi. En ny studie visar att flera gener bidrar till risken att utveckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.

Genom att använda kunskap om hur olika gener samverkar för att ge upphov till en viss egenskap har Umeåforskare kunnat konstruera matematiska modeller som förklarar vilka vägar evolutionen kommer att ta. Resultaten publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Isolerade mänskliga leverceller är viktiga i både klinisk och pre-klinisk forskning, men kvaliteten på cellerna är ofta väldigt varierande. Forskare vid Uppsala universitet har nu konstruerat ett enkelt protokoll som gör att även celler av sämre kvalitet kan användas i laboratoriers cellkulturer. Resultaten presenteras i tidskriften Archives of Toxicology.

Tillgången till läkemedel och vacciner har på senare år ökat i många afrikanska länder, men systemen för att observera effekter av behandlingar och rapportera in biverkningar behöver fortfarande utvecklas. Karolinska Institutet ska nu leda ett internationellt samarbetsprojekt för farmakovigilans – läkemedelssäkerhet – i fyra länder i östra Afrika.

​Sepsis har ett snabbt förlopp. På bara några få timmar kan läget bli livshotande. Idag används blododling för diagnos vid sepsis, en metod som oftast tar ett par dygn att få svar på. Men via nya diagnostiska instrument, som just nu utvecklas i EU-projektet SMARTDIAGNOS, är målet att snabba upp den tiden betydligt. Och på sätt rädda liv. I dagarna träffas projektets deltagare i Skövde.

Dubbelt så lång överlevnadstid och mindre biverkningar för bröstcancerpatienter. Det kan bli verklighet med en ny individanpassad teknik som har tagits fram av KTH-forskare inom bioteknologi i samarbete med forskare från Uppsala universitet och Erasmus University Medical Center i Rotterdam. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Nuclear Medicine.

Här är en del av all den forskning som pågår vid Linnéuniversitetet, och som möjligen kan vara mer aktuell nu under sommaren. I år har vi fyllt på lite extra med politiska aspekter. Förhoppningsvis kan listan användas för olika uppslag och för inspiration.   Arbetsmarknad och arbetsliv Arbetslöshet Arbetsmarknadspolitik för de som står långt ifrån […]

Forskare i forskargruppen Hälsa, vårdande och lärande på livsvärldsteoretisk grund (HVL) på Linnéuniversitetet ska tillsammans med nio lärosäten i Europa driva en internationell forskarskola med stöd av EU-medel: Horizon 2020 ITN – Innovative Training Network. Innovative Training Networks (ITN) är en internationell forskarskola med 15 doktorander i 15 forskningsprojekt om värdighet i vårdande av äldre. […]

Matens egna gifter – vilka är de farliga?
Våra livsmedel kan innehålla naturliga gifter som kan vara nog så farliga. Vi utsätts för dem varje dag, men vet ganska lite om hur de kan påverka vår hälsa, säger Francesca Maffei, professor i farmakologi.

Hon är professor i farmakologi vid universitetet i Bologna och har bl a intresserat sig för frågor som rör livskvalitet och hälsorisker.

Smärta från rörelseapparaten innebär ett betydande lidande hos de personer som drabbas och innebär också stora samhällskostnader. I en ny avhandling från Helena Gunnarson kan man se att långvarig smärta ger ökad känslighet för smärta i andra kroppsdelar och försämrad kognitiv förmåga. Avhandlingen visar att man får en ökad känslighet för smärta i en kroppsdel […]