Pressmeddelanden

Humaniora

Övningar med stridsflyg hindrar renar från att undkomma insekter

17 januari, 2020 - SLU

När mängden insekter blir besvärande försöker renar fly från dem genom att röra sig snabbare eller välja platser där störningarna är mindre. Denna flyktrespons kan dock störas av intensiva mänskliga aktiviteter i ett område. En studie i ett militärt övningsområde visar att renar rörde sig mindre under övningar med stridsflyg och markfordon, och att de därmed hade svårt att undkomma insekter.

Vargar kan förstå människor och apportera bollar

16 januari, 2020 - Stockholms universitet

För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.

Forskare avslöjar liknande organutveckling i växter och djur

16 januari, 2020 - Umeå universitet

Ett forskarteam på UPSC lett av Umeåforskaren Hannele Tuominen visar att död av vissa celler i roten är viktig för att sidorötter ska växa. Tidigare antog man att kontrollerad celldöd är mindre viktig i växternas organutveckling. Dessa nya resultat tyder på att organbildning i växter och djur inte skiljer sig så mycket. Studien publiceras i dag i tidskriften Current Biology.

Studerar faktorer som säkerställer cellens proteinproduktion

16 januari, 2020 - Umeå universitet

Felaktigheter i tRNA-biogenesen kan påverka genuttrycket och är förknippade med många typer av sjukdomar såsom cancer och neurologiska sjukdomar. I sin avhandling bidrar Fu Xu till kunskap om funktionen hos de faktorer som påverkar tRNA-biogenes.

Rotfyllda tänder lagade med komposit behöver oftare behandlas på nytt

16 januari, 2020 - Malmö universitet

Rotfyllda tänder som restaurerats med materialet komposit får oftare lagas på nytt eller dras ut inom fem år, jämfört med tänder som lagats med krona. Det visar forskaren Victoria Dawson, som däremot inte hittar några belägg för att komposit skulle utgöra någon risk för hälsotillståndet vid tandens rotspets.

Kvinna och chef innebär ökad risk för sexuella trakasserier

16 januari, 2020 - Stockholms universitet

Att göra karriär och bli chef skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom är det vanligare att kvinnor utsätts för trakasserier när de har arbetsledande funktioner. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan.

MDH-forskning ska förebygga arbetsplatsolyckor på byggen

14 januari, 2020 - MDH-forskning ska förebygga arbetsplatsolyckor på byggen

Enligt statistik från Arbetsmiljöverket tillhör byggbranschen en av de branscher i Sverige som haft flest arbetsplatsolyckor med dödlig utgång, de senaste åren. På Mälardalens högskola (MDH) pågår ett forskningsprojekt tillsammans med NCC Sverige AB och Chalmers tekniska högskola, som undersöker hur maskininlärning (ML) kan användas för att förebygga arbetsplatsolyckor i byggbranschen.

Kiseldioxidpartiklar kan leda till nya metoder för behandling av fetma

14 januari, 2020 - Stockholms universitet

Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.

”Tron på sig själv är vägen tillbaka till arbete”

14 januari, 2020 - Högskolan i Gävle

​Genom att tro på sin förmåga att arbeta, trots rygg- och nackbesvär, hittar kvinnorna olika sätt att hantera sin smärta, säger Mamunur Rashid, forskare vid Högskolan i Gävle.

Mamunur Rashid har under lång tid följt över 200 kvinnor, sjukskrivna av denna orsak, för att utröna vilka faktorer som gynnar och vilka som missgynnar en återkomst till arbete.

Umeåforskare upptäcker molekyl för cancerdiagnostik

14 januari, 2020 - Umeå universitet

Fyrsträngat DNA som associeras med uppkomsten av cancer och utveckling av nya cancerläkemedel kan specifikt detekteras med en fluorescerande molekyl. Det visar ett forskarteam vid Umeå universitet i en ny studie som publiceras i Angewandte Chemie.