Pressmeddelanden

Humaniora

>

Utopier och dystopier i svensk litteratur

15 oktober, 2001 - Umeå universitet

Avhandlingen kartlägger den litterära utopiska genren i Sverige och undersöker dess historia och former. Då genren i Sverige hitintills är föga uppmärksammad görs undersökningen mot bakgrund av den internationella utopi- och dystopiforskningen.

>

Chefsrabbi Ehrenpreis syn på judenhet och judendom

4 oktober, 2001 - Umeå universitet

Marcus Ehrenpreis (1869-1951) var chefsrabbin i Stockholm under åren 1914-1949. Under den tiden publicerade han också ett tjugotal böcker på, svenska och sedan början av 1928, tidskriften – Judisk Tidskrift. Hans författarskap riktade sig till den svenska allmänheten, judisk som icke-judisk.
I sitt författarskap behandlade han den judiska traditionens och kulturens konfrontation med den moderna världen och sökte en levande syntes mellan de två.

>

Vad är ett gott liv för en gris? : Första avhandlingen om etik i djurhållningen

4 oktober, 2001 - Uppsala universitet

För den som menar att man ska visa djur moralisk hänsyn är det viktigt att känna till vad som orsakar djuret stress och lidande. Kunskap om djurens beteende har en viktig betydelse för en hållbar djuretik. Det visar Helena Röcklinsbergs i sin avhandling, den första i sitt slag i Sverige.

>

Amasonen och jägaren

24 september, 2001 - Umeå universitet

Avhandlingen handlar om det samhälle som existerade längs den västerbottniska kusten under sen järnålder – tidig medeltid. Den bild som tonar fram visar ett samhälle som tros ha varit relativt jämställt, till skillnad mot det hierarkiska samhälle som framtonar i Mellannorrland vid samma tid.

>

Landhöjningen lyfte Sveriges förflutna till ytan

21 september, 2001 - Umeå universitet

I synen på naturens historia härskade länge den bibliska kronologin med paradismyten och berättelsen om syndafloden. En ny föreställningsvärld öppnades emellertid under 1800-talet med istidsteorierna, och en omfattande forskning tog fart med syfte att kartlägga utvecklingen efter den senaste
nedisningen.

>

Landhöjningen lyfte Sveriges förflutna till ytan

19 september, 2001 - Umeå universitet

I synen på naturens historia härskade länge den bibliska kronologin med paradismyten och berättelsen om syndafloden. En ny föreställningsvärld öppnades emellertid under 1800-talet med istidsteorierna, och en omfattande forskning tog fart med syfte att kartlägga utvecklingen efter den senaste nedisningen. Hur hade ”Sverige” vuxit fram ur is och vatten, och på vilket sätt hade klimatet […]

>

Lokalpressen i fokus

19 september, 2001 - Växjö universitet, från 2010 en del av Linnéuniversitetet

I den politiska debatten kring sekelskiftet 1900 framställdes ofta stora delar av Kronobergs län som andligt efterblivet. Området benämndes inte sällan som ”det mörkaste Småland”. Som en viktig orsak till de rådande förhållandena framhölls ibland det inflytande som de lokala tidningarna ansågs utöva på sin läsekrets.

>

Motstånd och förändring i Anderna

4 september, 2001 - Göteborgs universitet

Arkeologen Per Stenborg behandlar i sin avhandling ett boplatsområde i Santa María-dalen på södra Andernas östsida, nuvarande nordvästra Argentina. Här har han kartlagt den tidigare dåligt kända bebyggelse som daterar sig från 1500 – och 1600-talen. Genom att jämföra
fyndmaterial och lämningar av byggnader från tiden före spanjorernas ankomst med de som förekom under tiden för den ofta fientliga kontakten med spanjorerna, försöker han få en uppfattning om vilka typer av förändringar som ägt rum på platsen.

>

Hur mycket styr vardagsmetaforer över vårt tänkande?

17 augusti, 2001 - Stockholms universitet

Metaforer är viktiga redskap, både i vår språkliga kommunikation och i vårt tänkande. Vi använder metaforer för att göra reda för såväl praktiska vardagsbekymmer som världsåskådningar. Vi behandlar t.ex. tiden som om den hade rumsliga egenskaper: vi talar om långa och korta tidsperioder, om en nära eller avlägsen framtid, om tiden före och efter jul osv. En del amerikanska forskare menar att hela vårt abstrakta tänkande förmodligen är metaforiskt, men våra grundläggande vardagsmetaforer fungerar mestadels på ett undermedvetet plan. Om detta har Jan Svanlund skrivit en doktorsavhandling i ämnet nordiska språk, vilken han nyligen lagt fram vid Stockholms universitet.

>

Första professorn i engelska vid Örebro universitet

15 juni, 2001 - Örebro universitet

Cornelia Ilie är ny professor i engelska vid Örebro universitet. Cornelia Ilies främsta forskningsområde är retoriken i den parlamentariska debatten och då främst politikers argumentationsstrategier i Sveriges, Englands och Polens parlament. Hon arbetar även med ett forskningsprojekt där argumentationsmönster i akademiska texter undersöks.