Pressmeddelanden

Humaniora

>

De första operorna på svensk mark

26 maj, 2003 - Stockholms universitet

I anslutning till Kungl. Vitterhetsakademiens 250-årsjubileum är det spännande att kunna uppmärksamma akademiens grundare drottning Lovisa Ulrikas betydelse för 1700-talets svenska kulturklimat också när det gäller musik och dramatik. Att det under perioden före Gustaf III fanns ett stort intresse för opera vid det svenska hovet är något som hittills i det närmaste varit ouppmärksammat.

>

Empati – en medkänsla som skiljer sig

23 maj, 2003 - Umeå universitet

Peter Nilssons avhandling behandlar ett visst begrepp om empati, som är vanligt bland filosofer och vissa beteendevetare. Enligt detta begrepp kan empati karaktäriseras som ett tillstånd i vilket en person delar en annan persons känsla; ett tillstånd i vilket man ”känner med” en annan person snarare än känner något för henne.

>

Hur blir utställningar till?

22 maj, 2003 - Stockholms universitet

Hur går utställningsproduktion till, och vilka organisatoriska former och processer involverar utställningsprojekt? Vem gör utställningar och varför? Vad är en utställning? Finns det olika sätt att göra utställningar på? Och gör man bättre utställningar om man har lång erfarenhet av utställningsproduktion?

>

Estetikens och konstens företagsekonomiska relevans

22 maj, 2003 - Stockholms universitet

Sedan ett decennium bedrivs forskning och undervisning vid Stockholms universitet av gruppen ECAM (European Centre for Art and Management) kring estetiken och konstens företagsekonomiska relevans. Unga ekonomer kan inom ramen för denna inriktning läsa kurser kring konst och företag. En magisterkurs, internationella curatorutbildningen, har startat med kopplingar till samtliga Stockholms museer och konsthallar och dessutom de främsta i utlandet.

>

Dramatikern Katarina Frostenson

20 maj, 2003 - Stockholms universitet

Katarina Frostenson är en av våra främsta poeter, men hon har även etablerat sig som dramatiker. I flera av hennes pjäser gestaltas sökandet efter ett språk som förmår uttrycka inre erfarenheter, liksom frågan vad som betingar identitet och kommunikation. Frostensons dramatiska språk har lyriska kvalitéer som förmår skildra mötet mellan inre verklighet och yttre. Här finns en spänning och en dramatisk laddning som uppstår i skärningspunkten mellan ett språkligt uttryck och den fysiska gestaltningen.

>

Janet Frames biografiska legend

14 maj, 2003 - Stockholms universitet

Vissa författare har betydelsefulla biografiska legender. Detta gäller den nyzeeländska författaren Janet Frame, som felaktigt diagnostiserades som schizofren och som på grund av detta blev inspärrad under flera år. Sedan dess har beskrivningar av hennes romaner varit präglade av myterna kring hennes påstådda sinnesjukdom och tillbakadragna liv.