Pressmeddelanden

Humaniora

>

Ingen enhetlig moral i Domarboken

31 maj, 2001 - Örebro universitet

Domarboken i Bibeln kan inte ses som en enhetlig litterär text och man kan därmed inte heller tala om en bestämd moral eller ideologi i boken. Greger Andersson disputerar för doktorsexamen vid Örebro universitet med avhandlingen ”The Book and Its Narratives: A Critical Examiniation of Some Synchronic Studies of the Book of Judges”.

>

Modern ridkonst kan ledas tillbaka till järnålderns ryttare

30 maj, 2001 - Uppsala universitet

Den moderna ridkonsten kan följas tillbaka genom en flertusenårig kunskapstradition om hur man hanterar och håller hästar. Det är en tolkning som Uppsalaforskaren Anneli Sundkvist för fram i sin avhandling Hästarnas land om ridkonsten i Svealands yngre järnålder.

>

Från tidelag till homolag

22 maj, 2001 - Stockholms universitet

Sverige berömmer sig av en tolerant och upplyst syn på homosexualiteten. Men hurdan var förhistorien till våra dagars gay liberation? Om synen på s.k. onaturlig sexualitet mellan 1880 och 1950 handlar den avhandling som historikern Jens Rydström, Stockholms universitet försvarar.

>

Om de’ exmeras? – franska lånord i svensk tappning

22 maj, 2001 - Uppsala universitet

Sjangtilt! De franska lånorden har använts för att nyansera och variera språkliga uttryck och förekommer i olika dialektala versioner. Karin Hallén beskriver i sin avhandling vid Uppsala universitet de franska lånordens historia och de dialektalt förändrade formerna och betydelserna.

>

När börjar samtiden?

21 maj, 2001 - Göteborgs universitet

När börjar egentligen samtiden? Svaret är inte så enkelt som det vid en första anblick kan tyckas – särskilt inte om man väljer att ställa frågan utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv. En vetenskaplig ikon som Charles Darwin kan exempelvis för många biologer framstå som en högst levande samtalspartner, medan levande kollegors resultat avfärdas som vetenskapliga återvändsgränder – de förpassas till historien. Detta är frågor som Anders Gustafsson kommer in på i sin avhandling om arkeologins egen historia, ett område som under senare år mött allt större intresse.

>

Den okända Selma Lagerlöf

30 april, 2001 - Göteborgs universitet

Lisbeth Stenberg, litteraturvetenskap – disputation 4 maj 2001

En okänd Selma Lagerlöf – ung, djärv och gränsöverskridande, träder fram i Lisbeth Stenbergs avhandling, som behandlar Lagerlöfs författarskap fram till 1895. Nytt material visar att det finns gott om humor och ironi, men även känsliga kärleksdikter, i Lagerlöfs skrivande före debuten. Lekfullheten går som en röd tråd genom diktandet, men när Gösta Berlings saga utkom upplevde Lagerlöf mötet med kritikerna som en vingklippning. Hon såg sig därefter tvungen att ändra sitt skrivsätt. Det blev en konst i förklädnad.

>

Vem får lära sig spela?

5 april, 2001 - Stockholms universitet

Många tror att de inte kan lära sig spela ett instrument för att de saknar musikalisk begåvning. Många elever tycker att musikundervisningen är tråkig, och slutar att spela.

>

Fanns Halland redan på järnåldern?

15 mars, 2001 - Göteborgs universitet

Hur får man veta något om ”vanliga” människors religiösa föreställning-ar under järnåldern? Arkeologen Tore Artelius tar i sin avhandling ut-gångspunkten i lokala förhållanden och i de sällan omtalade vanliga folklagrens traditioner. Han har studerat hur stenåldersmänniskor i be-gravningens sammansatta ritualer tillsammans gestaltar sin verklighet och värld i ett eget livsrum under slutfasen av förhistorien.

>

Inte bara sången gjorde Christina Nilsson till ”den oemotståndliga”.

15 mars, 2001 - Göteborgs universitet

Vem var sångerskan Christina Nilsson? Var sjöng hon? Vilken repertoar framförde hon? Hur blev hennes framträdanden mottagna? Dessa är centrala frågeställningar i Ingegerd Björklunds avhandling The Compelling. Ingegerd Björklund är utbildad operasångerska och musikdirektör, och är väl förtrogen med de miljöer som Christina Nilsson framträdde i, eftersom hon som artist har hela världen som sitt arbetsfält. The Compelling är därför den första svenska avhandlingen där en sopran beskriver en annan sopran.

>

Konservering av vårt kulturarv – men till vilket pris?

23 februari, 2001 - Göteborgs universitet

Agneta Freccero är utbildad konstnär inom skulptur och måleri och kom så småningom i kontakt med metoder och material inom konservering av antikt måleri i Italien. Hon upptäckte då att för att bevara vårt kul-turarv används idag en mängd kemikalier som antingen är skadliga för miljön eller hälsovådliga, ofta båda delarna, och inte minst farliga för konservatorerna själva. Med utgångspunkt från sina egna erfarenheter inom konservering av sten och näraliggande material som keramik, gips och muralmåleri, försöker hon i sin avhandling återskapa och vidareut-veckla traditionella material och tekniker så att de kan fungera inom modern kulturvård.