Pressmeddelanden

Humaniora

>

Översättning eller översättning, eller?

5 juni, 2002 - Stockholms universitet

Vem har inte irriterat sig på en ”felaktig” översättning i undertextningen på TV? De flesta av oss är någorlunda ense om vad begreppet översättning innebär: översättningen ska vara en fullödig representation av en originaltext på svenska. Men i verkligheten är det mycket svårt för att inte säga omöjligt att helt och fullt återskapa en texts alla betydelser från en kultur till en annan. Översättning innebär alltid en omskrivning inom en ny kulturell ram – en tolkning av en text där själva översättningssituationen också ger avtryck i den översatta texten.

>

Traditionen viktig – även i experimentella romaner

3 juni, 2002 - Göteborgs universitet

Hur viktig är betydelsen av traditionell konst och litteratur för utvecklingen av de två experimentella romanerna, Virginia Woolfs To the Lighthouse och Gerald Murnanes Inland? Lena Sundin hävdar i sin avhandling att dessa romaners framgång som autonoma, konstnärligt innovativa texter beror på Woolfs och Murnanes egna bearbetningar av traditionell konst och litteratur. Dessa bearbetningar visar sig tydligt i ikoner, poetiska metaforer i texter med religiösa eller existentiella dimensioner.

>

Historien om arbetet på kaffeplantagen

3 juni, 2002 - Göteborgs universitet

Vi svenskar tillhör världens största kaffekonsumenter. Men ägnar vi någonsin en tanke åt varifrån det kommer och vilka villkor som gäller för arbetet på en kaffeplantage? Renzo Ramírez Bacca har studerat kaffeodlingen under 100 år på en plantage i Colombia och dess stora betydelse utifrån ett socialt, ekonomiskt och regionalt perspektiv.

>

Finska krigets underhållsproblematik

3 juni, 2002 - Umeå universitet

Martin Hårdstedts avhandling ger en ny syn på Finska kriget 1808-09. Det civila samhällets roll lyfts fram på ett annat sätt. Kriget fick avgörande konsekvenser för Sverige och Finland. Den månghundraåriga samhörigheten sprängdes.

>

Virtuella monster i språkstudier

3 juni, 2002 - Umeå universitet

I stället för en traditionell C-uppsats har studenter i engelska vid Umeå universitet skapat en virtuell värld under det nervkittlande temat Monster. Tisdagen den 4 juni presenterar de terminens arbete och i och med detta avslutas ett unikt treårigt utvecklingsprojekt vid institutionen för moderna språk och HUMlab.

>

En obegränsad ekonomisk tillväxt?

31 maj, 2002 - Umeå universitet

Eva Friman visar i sin avhandling att begreppet ekonomisk tillväxt togs i bruk först vid mitten av 1900-talet. I samband med att begreppet introducerades växte också en ny förståelse fram kring möjligheten av en obegränsad ekonomisk tillväxt och tillväxten fick – från att ha varit en förhoppning – rollen av mål i sig.

>

Forskare granskar demonstrationerna i Göteborg

31 maj, 2002 - Umeå universitet

Händelserna i samband med EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001 väckte en mängd frågor rörande synen på demokrati och Sverige som rättsstat. I antologin Gatans politik granskar nio forskare attityder och värderingar hos aktivister, polis och medier.

>

Svenska fotbollsspelare och spanska barer

30 maj, 2002 - Stockholms universitet

Vad talar svenskar och spanjorer med varandra om och varför? Vilka problem kan uppstå i kommunikationen dem emellan och hur löser man dessa? Dessa frågor behandlas i den avhandling som Cilla Häggkvist försvarar vid Institutionen för spanska och portugisiska, Stockholms universitet.

>

Hur tillverkade bönderna järn på vikingatiden?

30 maj, 2002 - Stockholms universitet

Efter snart 20 års arkeologiska undersökningar i södra Västergötland har nu forskarna skaffat sig en relativt god uppfattning om hur bönderna på vikingatiden tillverkade och smidde sitt järn. Detta gjordes i små, knappt midjehöga schaktugnar. Som råvaror användes rostad jordmalm, s.k. rödjord, och träkol framställt i små fyrkantiga gropar. Med hjälp av bälgar som drev upp temperaturen i ugnarna tillverkades ett gott järn som var lätt att smida.

>

Nationell konferens om språkens situation

29 maj, 2002 - Umeå universitet

Varför läser så få studenter moderna främmande språk på gymnasiet och på universitet och högskolor? Den frågan står i centrum vid en nationell språkkonferens i Umeå den 4 juni.