Pressmeddelanden

Ett centralt skäl till elevers lärandesvårigheter i matematik beror på en överbetoning av inlärning av procedurer och rutinuppgifter. Elevers kunskaper skulle förbättras om de, i större utsträckning, fick arbeta med problemlösning. Johan Sidenvall visar i sin avhandling på orsaker till varför procedurundervisning dominerar i skolan i dag och hur undervisningen kan bli bättre.

I varje grundskoleklass finns statistiskt sett 1-2 elever som har en särskild begåvning. Det innebär att eleverna ofta har lättare att ta till sig ny information, komma ihåg den och att de kan bearbeta den snabbare än jämnåriga. Hur ska lärare anpassa undervisningen för att även denna elevgrupp ska utvecklas och stimuleras?

Vad betyder det för ett matematiskt bevis att passa med en sats? Vår magkänsla kan säga oss att ett argument är rätt. Manya Sundströms och Lars-Daniel Öhmans forskning specificerar kriterier för att bedöma denna typ av fråga. Därigenom bidrar de till det nya tvärvetenskapliga området matematisk estetik. Oxford University Press har nu valt deras vetenskapliga artikel som en toppartikel 2018.

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

En nyetablerad forskargrupp vid Umeå universitet har tillsammans med forskare vid Stockholms universitet kartlagt hur kolhydrater tas upp från cellens utsida av transportproteinet LacY. Studien publiceras i Scientific Reports.

Användandet av digital teknik i matematikundervisningen har inte gett de resultat man förväntat sig. Miguel Perez forskning visar hur lärare och forskare kan samarbeta på ett bättre sätt för att utnyttja potentialen i digitala verktyg.

Vissa ämnen skrivs det särskilt ofta i media om under sommaren. Här finns en lista över forskare vid Lunds universitet som kan svara på vanliga sommarfrågor.

Stokastiska partiella differentialekvationer är komplicerade ekvationer som används för att beskriva system som påverkas av slumpmässiga störningar. Det är sällan möjligt att finna exakta lösningar till dessa ekvationer. Rikard Antons avhandling pekar på att effektiva numeriska approximationer är ett viktigt verktyg för att studera lösningar till ekvationerna.

Våldet minskar och vi bryr oss allt mer om vår egen och andras hygien. Utvecklingen har pågått i flera hundra år, men ingen har hittills kunnat förklara varför. Ny forskning publicerad i tidskriften Nature Human Behaviour visar att svaret kan ligga i vår psykologi, nämligen i benägenheten att straffa beteenden som upplevs som hotfulla.

Operatorfunktioner används för att beskriva många viktiga förlopp i naturvetenskap. När saker som friktion tas med i modellerna resulterar det ofta i operatorfunktioner som är så kallat icke-självadjungerade vilket försvårar analysen av dem. Metoder att hantera denna typ av operatorfunktioner presenterar Axel Torshage i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet fredag den 19 januari.