Pressmeddelanden

Miljö

>

Europeiska kulturlandskap – Hur människan format Europas natur

2 april, 2009 - Formas

Europas natur är ett resultat av människans inverkan under flera tusentals år. Jordbruk, boskapsskötsel och skogsbruk har förändrat flora och fauna. Men även historiska händelser som krig, revolutioner och sjukdomar har påverkat naturen. Landskapet har odlats upp och växt igen om vartannat och detta är en viktig förklaring till de mönster i den biologiska mångfalden som finns i Europa idag. Formas nya bok visar hur olika skeenden i historien, biologin och landskapet har påverkat varandra.

>

Bakterier hjälper våtmarker med miljöarbete

1 april, 2009 - Lunds universitet

En omfattande forskningsundersökning har gjorts av 32 anlagda våtmarker i nordvästra Skåne och Halland. Resultaten visar att det finns gott om värdefulla bakterier i samtliga våtmarker. Dessa naturliga bakterier gör en insats i reningsarbetet i jordbrukslandskapet.

>

JTI och SLU utvidgar samarbete

31 mars, 2009 - SLU

SLU och JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, satsar tillsammans på internationellt slagkraftiga projekt. Mjölk och biogas är några områden som prioriteras.

>

SLU konkurrerar om strategiska forskningsmedel

27 mars, 2009 - SLU

SLU har lämnat in totalt sju ansökningar, varav fyra som huvudsökande och tre som medsökande till regeringens stora satsning på strategiska forskningsområden, som aviserades hösten 2008. Totalt inkom 112 ansökningar som Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och Energimyndigheten ska låta internationella experter granska.

>

Designstudenter vid Umeå universitet är med och löser global vattenkris

27 mars, 2009 - Umeå universitet

Sju bidrag, varav två från Designhögskolan vid Umeå universitet, har gått vidare till final i en prestigefylld tävling som handlar om att på ett kreativt sätt utforma lösningar för en global vattenkris. Finalisterna får presentera sina bidrag på FN:s klimatkonferens.

>

Genbyten är vanliga hos könsmanipulerande bakterier

25 mars, 2009 - Uppsala universitet

Vissa bakterier har lärt sig manipulera andelen honor och hanar i insektspopulationer. Nu har Uppsalaforskare bestämt hela arvsmassan för en bakterie som infekterar en nära släkting till bananflugan. Resultaten som publiceras i PNAS denna vecka visar extremt höga frekvenser av genbyten inom denna bakteriegrupp. I framtiden hoppas man kunna använda könsmanipulerande bakterier som miljövänliga bekämpningsmedel mot skadeinsekter.

>

Disputation – Isotopspåring avslöjar giftiga algers matvanor

25 mars, 2009 - Högskolan i Kalmar, från 2010 en del av Linnéuniversitetet

Vi är vana vid att Östersjöns algblomningar växer och frodas på oorganiska former av kväve och fosforutsläpp, exempelvis från jordbruk, industri, trafik och avlopp. Men den giftiga mikroalgen Prymnesium parvum (guldalg), som orsakar problem i Stockholms och Ålands inre skärgårdar, kan även ta upp och utnyttja organiska ämnen som humus (det bruna i sjöar), sockerarter och aminosyror. Detta har Elin Lindehoff visat i sin doktorsavhandling genom att använda isotopspårning. Den 27 mars disputerar Elin Lindehoff vid Högskolan i Kalmar.

>

Om lantbrukets djur i en föränderlig miljö

24 mars, 2009 - SLU

PRESSINBJUDAN FRÅN SLU och SVA

Om lantbrukets djur i en föränderlig miljö handlar en ny bok som presenteras fredag 3 april på ett seminarium. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala är arrangörer.

>

Vanligt läkemedel mot hudsvamp förgiftar havsmiljön

24 mars, 2009 - Göteborgs universitet

Läkemedlet clotrimazole, vanligt i receptfria hudsalvor, är förknippat med stora miljörisker. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
–De läkemedel och kemikalier vi använder i hushållen bildar en cocktail i havet, som direkt påverkar organismers tillväxt och fortplantning, säger forskaren Tobias Porsbring.

>

Koldioxidlagring studeras

19 mars, 2009 - Lunds universitet

Är det rimligt att satsa på en teknik som säger sig kunna ta hand om miljarder ton koldioxid och lagra dem i berggrunden för all framtid – eller är det en dyr skenlösning som låser världen fast i beroendet av fossila bränslen? Vad säger allmänheten, och vilken lagstiftning skulle behövas för att få det hela att fungera?