Pressmeddelanden

Miljö

Nya hastighetsgränser ger små hastighetsförändringar

11 juni, 2008 - Lunds universitet

På uppdrag av Vägverket har de nya hastighetsgränserna 40 och 60 km/h testats i tolv svenska kommuner. Försöken uppvisar ganska små hastighetsförändringar, men har ändå stor betydelse för att minska såväl personskadeolyckor som utsläpp och bränsleförbrukningen. Slutsatserna är viktigt underlag för hur det nya tiostegssystemet på de statliga vägarna ska utformas, vilket innebär att dagens hastighetsgränser kompletteras med 40, 60, 80, 100 och 120 km/h.

42 miljoner till forskning inom Miljöteknik

10 juni, 2008 - Formas

Energismarta fönster som reglerar ljus och värmeinsläpp beroende på vädret, omvandling av restprodukter till nedbrytbar plast, förnyelsebara plaster, ökad utvinning av metan från rötslam, förädling av oljeväxter för framtagning av smörjoljor, effektivare metoder för återhämtning av förorenade hav, bättre kväverening vid vattenverk samt databaser för renare jord. Om detta handlar några av de 9 projekt som delar på 42 miljoner under tre år. Formas bidrar med 18 miljoner kronor, VINNOVA med dryga 3 miljoner kronor och näringslivet samfinansierar med motsvarande belopp.

Skogsforskare får 150 miljoner till jätteprojekt

10 juni, 2008 - SLU

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med Skogforsk och Umeå universitet, beviljats 60 miljoner kronor av forskningsstiftelsen Mistra i anslag för en inledande fas på fyra års forskning till programmet Framtidens skog. Dessutom kommer skogsnäringen och de två universiteten att bidra med betydande belopp, sammanlagt cirka 90 miljoner.

Bakterier i haven absorberar koldioxid

10 juni, 2008 - Högskolan i Kalmar, från 2010 en del av Linnéuniversitetet

Marina bakterier har förmågan att ta upp och fixera koldioxid med hjälp av solljus. Denna upptäckt har forskare vid Högskolan i Kalmar kommit fram till tillsammans med forskare i Spanien, Australien och Ryssland. Resultatet beskrivs i den internationellt ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.

Havets försurning – det nya miljöhotet

9 juni, 2008 - Göteborgs universitet

Världens hav täcker 70 procent av jordens yta och innehåller en enorm biologisk och ekologisk variationsrikedom. Havet är en buffert för planetens livssystem, men också för klimatet genom att havet absorberar koldioxid – från atmosfären men också från förbränning av fossila bränslen. Enkelt uttryckt: klimatförändringen vore betydligt allvarligare om det inte vore för våra hav. Men havets buffrande funktion sker inte utan pris.

Mudderarbeten och avlopp från reningsverk förgiftar fisken

5 juni, 2008 - Göteborgs universitet

Enskilda händelser som mudderarbeten och utsläpp kan ge direkta skador på fiskarnas celler och DNA. Det visar forskning från Göteborgs universitet som studerat tånglake i Göteborgs hamn och öring i Viskan.

Skogsbränsle minskar klimatförändringar

2 juni, 2008 - Mittuniversitetet

Ökande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären av främst CO2-utsläpp från förbränning av fossila bränslen påverkar klimatet på jorden. Att ersätta de fossila bränslena med skogsbränsle blir därför mer och mer aktuellt. Då skulle nettoutsläppen av CO2 och klimatpåverkan minska. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.

Spänningsalstrande kläder en framtida energikälla

2 juni, 2008 - Göteborgs universitet

Billigare och effektivare lampor – men också energialstrande träningskläder som kan driva din mp3-spelare.
Zinkoxiden hör till framtidens energikällor visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Giftiga ämnen i alunskiffer förstör grundvattnet

30 maj, 2008 - Högskolan i Kalmar, från 2010 en del av Linnéuniversitetet

Alunskiffer är en bergart som är bildad av gamla sediment från syrefattiga havsbottnar. Det innehåller ofta höga halter av giftiga grundämnen och är lättvittrad då den exponeras. Ulf Lavergren vid Högskolan i Kalmar har studerat hur arsenik, kadmium, koppar, molybden, nickel, uran, vanadin och zink frigörs och kan spridas i grundvattnet då alunskiffer påverkas av kemisk vittring. Detta är viktiga kunskaper för vår miljö och framtida dricksvatten.