Pressmeddelanden

Naturvetenskap

>

Blodsugande kvalster hos värphöns – ett hot utan bot?

28 november, 2000 - SLU

Det blodsugande röda hönskvalstret är den ekonomiskt viktigaste utvärtes
parasiten hos svenska värphöns. Angripna fåglar blir irriterade, stressade
och lägger färre ägg, och i svåra fall kan de till och med dö av blodbrist.
Vid avdelningen för parasitologi, SVA, har sedan 1994 ett forskningsprojekt
pågått för att ta reda på mer om det röda hönskvalstret. En fälla
utvecklades för att kunna upptäcka och övervaka hönskvalster i
fjäderfäanläggningar. Fällan bygger på att det röda hönskvalstret gärna
gömmer sig i mörka och trånga utrymmen, och det visade sig att den var ett
effektivt redskap vid insamling av parasiten.

>

Julskinkans kvalitet påverkas av mutation

28 november, 2000 - SLU

Egenskaper som mjölk- och köttkvalitet bestäms till viss del av djurens
gener. Anna Törnsten har i sin avhandling vid SLU kartlagt en gen hos gris
som påverkar köttsmaken. En mutation i genen leder bland annat till att
julskinkan förlorar mer vikt vid tillagningen. Mutationen förekommer i
rasen Hampshire som är vanlig i Sverige.

>

Fåglars beteende förkklarar insekters färger

27 november, 2000 - Stockholms universitet

Ny forskning visar hur fåglar och andra insektsätare har drivit uppkomst och utveckling av iögonfallande färgteckningar hos insekter. Inte bara insekternas utseende har påverkats utan även deras sätt att leva.
Gabriella Gamberale-Stille visar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram vid Stockholms universitet hur varnande och iögonfallande färgteckningar hos illasmakande djur kan uppstått på grund av deras fienders sätt att lära sig och skilja på ätliga och oätliga byten. Dessutom ger forskningen ett svar på varför gruppliv är vanligt hos dessa bytesdjur: gruppen ökar storleken och effekten av varningssignalen så att fler fiender avskräcks från att attackera dem.

>

Transkriptionsfaktorn Foxi1 behövs för bildandet av ett fungerande inneröra

24 november, 2000 - Göteborgs universitet

Medfödd hörselnedsättning och dövhet är ett av våra vanligaste svåra funktionshinder och drabbar cirka två per tusen födda barn. Ungefär 70 procent av all hörselnedsättning kan direkt relateras till genetiska orsaker. Genom HUGO-projektet är snart hela det mänskliga genomet sekvenserat medan genernas funktion fortfarande är till stor del helt okänd.

>

Utarmat uran i Kosovo

23 november, 2000 - SSI

I samband med att de första uppgifterna om att urarmat uran troligen använts som ammunition under Kosovokonflikten kom under senvåren 1999 beslöt UNEP (FNs miljöorganisation, United Nations Environment Programme) att följa upp miljökonsekvenserna av det utarmade uranet.Från SSI har strålskyddsexpert Jan Olof Snihs och geolog Gustav Åkerblom deltagit i undersökningarna. SSI har även ansvar för sammanställningen av slutrapporten från undersökningarna och den vetenskapliga och tekniska ledningen.

>

Forskare granskar internationellt miljöarbete

21 november, 2000 - Linköpings universitet

Svenska egenintressen har i hög grad fått styra det miljöbistånd som sedan 90-talets början satsas i de baltiska staterna. Det innebär att miljöfrågor som Sverige varit mindre intresserat av, som rent dricksvatten, hantering av fast avfall samt naturskydd, i stort sett negligeras.

>

Hannar samarbetar i leken om honorna

16 november, 2000 - Uppsala universitet

Ett nära samarbete med släkten ökar chansen att locka till sig honor under leken. Nya rön från bl.a. tre Uppsalaforskare pekar på att den genetiska variationen i den svartvita mannakinens lek är mindre än man trott. Genom ett nära samarbete i leken som lockar honor, försäkrar sig familjen om att dess anlag förs vidare. Resultaten presenteras i dagens nummer av tidskriften Nature.

>

Europeiskt jätteprojekt; Gigantisk anläggning för materialforskning till Sverige?

15 november, 2000 - Uppsala universitet

Ett gemensamt europeiskt projekt i kolossalformat – en experimentell
anläggning för materialforskning – har alla fördelar av att lokaliseras
till Skandinavien. Det hävdar den intresseorganisation som nu bildats av
svenska och danska forskare och där fysiker vid Uppsala universitet är
drivande.

>

Höga halter tungmetaller i Stockholms vattenområden

9 november, 2000 - Uppsala universitet

Sjöbottnar inom Stockholmsområdet visar fem gånger högre sedimentation av tungmetaller som kadmium, koppar, kvicksilver och bly jämfört med omgivande områden. Martin Lindström har i sitt avhandlingsarbete utvecklat metoder och modeller för att ge en mer tillförlitlig bild av tungmetaller i sjöar.

>

Myndigheterna skärper sin tolkning av vad som ska definieras som kärnavfall

6 november, 2000 - SSI

Det kommer att krävas tillstånd enligt kärntekniklagen för införsel och transport av material från utländsk kärnbränslefabrik. Det avfall som uppstår vid behandlingen av materialet får inte slutförvaras i Sverige utan regeringstillstånd. Alternativet är att avfallet återförs till leverantören, d.v.s. till den utländske ägaren.