Pressmeddelanden

Naturvetenskap

>

Omvärderad kunskapssyn – trädgårdsprofiler som exempel

11 april, 2001 - SLU

Dagens kunskapssyn är starkt färgad av den moderna naturvetenskapen, vars
inflytande alltsedan upplysningstiden har vuxit sig allt starkare.
– Men det är en mycket liten del av forskningen som kan betraktas som
värderingsfri, framhåller landskapsarkitekt Eva Gustavsson i sin avhandling
vid SLU.
Två svenska trädgårdsprofiler, Ulla Molin och Gösta Reuterswärd, deras
livsgärning och tänkande i samband med trädgårdsskapandet, finns med som
separata delar i avhandlingen.
– Syftet med dessa biografier är att de ska tjäna som exempel på ett sätt
att forska, där faktabaserade uppgifter sätts in i ett estetiskt och etiskt
sammanhang.

>

Fy, det luktar björk! sa granbarkborren

11 april, 2001 - SLU

Biologisk mångfald ökar ett ekosystems stabilitet och motståndskraft mot
t.ex. sjukdomar och angrepp av skadeinsekter. De lukter som olika växtarter
utsöndrar kan vara en viktig orsak till detta fenomen skriver Qing-He
Zhang i sin avhandling vid SLU.

>

Suggors uppväxt påverkar fruktsamheten

11 april, 2001 - SLU

En suggas fruktsamhet beror på den kull som hon har vuxit upp i. Även
årstiden påverkar och det finns rasskillnader. Detta har veterinär Padet
Tummaruk vid SLU bland annat kommit fram till i sin studie om
reproduktionsförmågan hos renrasiga Lantras- och Yorkshiresuggor.

>

När hönshjärnor får bestämma

11 april, 2001 - SLU

När det blir mörkt vill värphönor ha en pinne att sitta på, och de är beredda att arbeta för att få tillgång till en. Om det inte finns någon sittpinne blir hönorna oroliga och det tar längre tid för dem att komma till vila.
Detta visar Anna Olsson från SLU i en doktorsavhandling som även behandlar
hönornas behov av ströbad. Hennes forskning ger ytterligare vetenskaplig
underbyggnad för den svenska djurskyddslagstiftningen.

>

Lennart Hardell ny professor vid Örebro universitet

11 april, 2001 - Örebro universitet

Lennart Hardell blir adjungerad professor i onkologi med inriktning mot miljöepidemilogi på Institutionen för naturvetenskap vid Örebro universitet. Vid universitetet pågår uppbyggnaden av ett miljövetenskapligt forskningsprogram inom forskningscentret Människa-Teknik-Miljö (MTM). Ett viktigt led i denna uppbyggnad är anställningen av en adjungerad professor med medicinsk bakgrund och en verksamhetsinriktning mot miljöepidemiologi. Forskningen inom miljöepidemiologi på Örebro […]

>

Ny konvention om radioaktivt avfall

10 april, 2001 - SSI

Den internationella konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall kommer att träda i kraft i juni 2001. Konventionen omfattar bl a skydd mot strålning, olycksberedskap och slutförvaring av kasserade slutna strålkällor.

>

Gigantisk databas för jordens alla arter

9 april, 2001 - Vetenskapsrådet

Information om vår planets alla arter ska samlas i en jättelik databas. Bakom initiativet står en alldeles nybildad organisation: Global Biodiversity Information Facility, GBIF, och där Sverige med Vetenskapsrådet deltar.

>

Uppsalaforskare i Nature: Ny öppning i jakten på superhårda material

5 april, 2001 - Uppsala universitet

Titandioxid av en viss struktur visar sig vara nästan lika hård som
diamant. De resultat som en grupp forskare vid Uppsala universitet presenterar i senaste numret av vetenskapstidskriften Nature, visar en helt ny väg i jakten på superhårda material för industriell tillämpning.

>

Fermentationskapacitet hos bagerijäst under tillväxt och svält

4 april, 2001 - Göteborgs universitet

Tillverkning av bagerijäst (Saccharomyces cerevisiae) är en process som kan styras via förändringar i omgivningsfaktorer som pH, syretillgång, näringsämnen m.m. För att förbättra möjligheterna till att erhålla en jämn och god kvalitet på produkten är det viktigt att veta hur förändringar av dessa faktorer påverkar jästen.

>

Gemensamt genetiskt arv hos kotte och blomma

2 april, 2001 - Uppsala universitet

Det som reglerar vad som ska bli vad i blomman och i kotten tycks i stora
drag bestämmas av gemensamma, genetiska mekanismer som nedärvts i
hundratals miljoner år. Det är en slutsats av de resultat som Jens
Sundström presenterar i en ny avhandling vdi Uppsala universitet.