Pressmeddelanden

I svensk rätt saknas allmänna regler för när en tjänst ska anses vara felaktigt utförd. Om parterna själva inte avtalat om saken måste domstolarna därför fylla ut avtalet med oskriven rätt. Ny forskning vid Umeå universitet presenterar en allmän modell för felbedömning och konstaterar att det finns ett allmänt påföljdssystem.

Arbetslivet står inför betydande utmaningar. Behovet av mer kunskap kring effekterna av bland annat globalisering, digitalisering och omstruktureringar är stort. Forte har identifierat ett antal områden där forskningen behöver stärkas de kommande åren. I dag lanseras den strategiska agendan, en slags färdplan, för Fortes tioåriga nationella program om arbetslivsforskning.

Fler chefer och män blir cybermobbade på jobbet. Den digitala kommunikationen har förändrat maktdynamiken. Varje digital plattform skapar ett särskilt rum för mobbning. Arbetsgivare och medarbetare behöver samtala om digital kommunikation och skapa ramar för vad som gäller för arbetsplatsen. Det framgår av Rebecka Cowen Forssells avhandling vid Malmö universitet.

Städernas tillväxt ökar när fler människor flyttar in. Men vad är orsaken till tillväxten? Det beror på vilka individer det är som flyttar till städerna, visar forskare från Linköpings universitet. Resultatet som publicerats i Science Advances visar att de som lämnar mindre orter i genomsnitt har högre utbildning och kognitiv förmåga än de som stannar. Det gör att klyftan mellan orter ökar.

Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige och i 18 andra välfärdsstater. Det visar en ny avhandling i sociologi.

Journalistiken har de senaste åren sett ett ökat engagemang i digitala medier, både positivt och negativt. Ett forskningsprogram vid Karlstads universitet, finansierat av Anderstiftelsen, undersöker närmare hur engagemanget tar sig uttryck och på vilket sätt branschen kan arbeta för att skapa en mer konstruktiv dialog med sin publik.

​- Vi ser en förbättring när det gäller arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga i Stockholms län och det är fantastiskt roligt, säger Pia Tham, forskare vid Högskolan i Gävle.
– Det är ju en yrkesgrupp som länge haft tuffa arbetsvillkor och att det äntligen verkar ha vänt, åtminstone i de kommuner som ingår i vår studie, är ju väldigt roligt, säger Pia Tham.

Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond (Ljungbergsfonden) investerar 9.9 miljoner kronor i Högskolan i Gävle för att via ”Teknikerjakten” öka barn och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik.

Till Högskolans ingenjörsprogram har intresset av förstahandssökande varit stort, en ökning med 31 procent förra året och i år med ytterligare 19 procent.

– Vi kommer att utveckla en automatisk revisionsfunktion baserad på artificiell intelligens (AI) och när det gäller det repetitiva och tidskrävande arbetet inom revision kan AI definitivt ta över, säger Jan Svanberg, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.
– Det gynnar ju försäkringstagarna i slutändan, de får en bättre handläggning, mer precision och mindre felaktiga beslut.

Högskolan i Gävle och Luleå Tekniska Universitet ska nu tillsammans utveckla kurser för ett livslångt lärande inom basindustrin. Basindustrierna har stora behov För att möta utmaningarna med den digitala utvecklingen och Industri 4.0 finns stora behov av att förnya och fördjupa kompetensen hos yrkesverksamma inom basindustrin. Högskolan i Gävle kommer därför tillsammans med Luleå Tekniska […]