Pressmeddelanden

Skogs och jordbruksvetenskap

Blandade åsikter om klimatmärkning av livsmedel bland konsumenter

11 maj, 2020 - SLU

Klimatmärkning är ett styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel. Enligt en ny studie från SLU och Lunds universitet tycks de flesta konsumenter inte ha något emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock inte alls veta hur klimatet påverkas av inköpen, och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende.

Ökad lokal anpassning och samverkan framgångsrecept för älgförvaltning

11 maj, 2020 - SLU

För att skapa förutsättningar för en viltförvaltning som balanserar olika intressen, minimerar konflikter och möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av vilt och andra naturresurser krävs ökad lokal anpassning och samverkan. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.

Jordgubbs-app för fritidsodlare ska ge bättre rådgivning

8 maj, 2020 - SLU

Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. En forskargrupp från SLU vill ta vara på engagemanget och lanserar en jordgubbs-app där odlare kan identifiera och rapportera in observationer av olika arter i jordgubbslandet. Målet med denna medborgarforskning är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bl.a. när det gäller skadegörare.

Kommer framtidens vegoburgare från närproducerad raps?

4 maj, 2020 - SLU

SLU Grogrund startar ett projekt för att utveckla nya rapssorter som ska bidra till att det högvärdiga proteinet som rapsen innehåller ska kunna användas i högre grad, både i livsmedel för människor och som foder till djur. I Sverige behöver vi öka vår självförsörjning av livsmedel och producera en större andel av det vi konsumerar […]

Våren tog halt (Vårkollen 2020)

4 maj, 2020 - SLU

Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Växternas blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år, jämfört med för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar, så blev det ganska nära medel.

Gamla vägkanter har ofta en särskilt värdefull ängsflora

29 april, 2020 - SLU

Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter, och ju äldre vägarna är desto bättre, visar en ny studie från SLU och Stockholms universitet.

Hotet mot asken, toppen på ett isberg

28 april, 2020 - SLU

Om svampsjukdomen askskottsjuka slår ut Sveriges askbestånd skulle en rad insekter, lavar, svampar och mossor drabbas hårt. Av de 483 arter som på olika sätt lever på ask bedöms 115 vara så beroende av ask att de löper risk att dö ut om askarna försvinner i Sverige. Det visar forskare från SLU i en ny studie, och de menar att det är mycket viktigt att ta hand om ask-individer med viss resistens.

Våren har kommit extremt långt – hjälp oss hålla koll på hur långt

27 april, 2020 - SLU

Med vårtemperaturer redan i januari kom många vårtecken extremt tidigt i år. Sedan har vädret varierat, med rekordmycket snö i Riksgränsen, kyliga stormar och slutligen vårvärme igen. Hur har växterna reagerat på denna galna vår? Svenska Botaniska Föreningen uppmanar nu allmänheten landet runt att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

Inventering med viltkameror riskerar att överskatta populationer av hotade kattdjur

15 april, 2020 - SLU

En vanlig metod vid inventering av skygga arter, bland annat snöleoparden, är att placera ut rörelseaktiverade kameror. Men metoden är inte så pålitlig som man tidigare har trott, enligt en ny studie. I genomsnitt identifierades snöleoparden fel på vart åttonde fotografi, vilket ledde till en betydande överskattning av populationen. Vissa arter kan alltså vara mer hotade än man tidigare trodde.

Inte enbart temperatur styr nedbrytning i Arktis

14 april, 2020 - Umeå universitet

Forskare från Umeå universitet, Tyskland och Finland har upptäckt en ny mekanism som kan klargöra den långsamma nedbrytningen och frigörande av näring i arktiska jordar. Frånvaron av daggmaskarter kan förklara varför kväve är en bristvara för växter i Arktis. Studien publiceras i dag i den prestigefulla Nature Communications.