Pressmeddelanden

Nästan hälften av Sveriges yta används till renbete. Detta orsakar ofta konflikter mellan renägare och de markägare som måste upplåta sin mark för renbete. Med hjälp av ny teknik, som satelliter, GPS-halsband på renarna och datorer hos renskötarna, har renbruksplaner tagits fram i samråd mellan inblandade parter.

Fryst galtsperma har hittills inte kunnat konkurrera med färsk sperma vid inseminering, men nu har tekniken förfinats. Fernando Saravia från SLU presenterar i sin avhandling en snabb och effektiv infrysningsmetod som är skonsam mot spermierna och som kan användas rutinmässigt.

Langerhanska öar är insulinproducerande celler som genom transplantation kan hjälpa patienter med typ-1-diabetes. Sara Bohman visar i sin avhandling att man kan minska avstötningen betydligt genom att kapsla in dem med ett ämne från brunalger. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 5 december.

Nya in vitro metoder för att hitta hormonstörande ämnen, förutse läkemedelsförgiftning i levern, analysera effekten av läkemedelsdosering och lättare kunna undersöka effekter av cancerläkemedel. Detta är exempel på vad forskarna vill uppnå i några av de tio projekt som fått medel i den gemensamma satsningen på alternativa metoder till djurförsök från Jordbruksverket, Formas, och AstraZeneca.

Vad händer med skaldjuren när havet blir surare? Är ett litet frö lösningen på rening av vattnet utan kemiska tillsatser? Beror människors attityd till åtgärder för att minska klimatförändringarna på vem som betalar för dessa? Hur kan man på ett rättvist sätt dela på kostnader globalt för utsläpp av växthusgaser? Dessa är några av de ämnen som behandlas i de 186 projekt som beviljades forskningsbidrag idag vid Formas stora årliga utdelning.

Åtskilliga forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har under åren resulterat i innovativa företag. Spännande upptäckter har realiserats till nya produkter. Några av dessa presenteras nu vid ett presseminarium.

Juverinflammationer är det största djurhälsoproblemet inom svensk mjölkproduktion och därmed en viktig fråga inom aveln. Nu visar Emma Carlén från SLU att detta avelsarbete kan bli mer effektivt om uppgifterna i de svenska kodatabaserna utnyttjas bättre.

En ökad användning av GMO (genetiskt modifierade organismer) kan bidra till snabbare förädling och högre avkastning hos svenska jordbruksgrödor, träd eller fiskar. Svensk forskning håller hög kvalitet inom flera viktiga områden som berör GMO-frågor. Men det krävs fler och större fältförsök på arter lämpliga för våra klimatförhållanden för att utvärdera möjligheter och risker för miljön. Sverige behöver en långsiktigt strategi för forskning om GMO. Detta är några av de främsta slutsatser som framkom i den kunskapsöversikt som Formas lämnade till regeringen den 31 oktober.

Stora mängder örnbräken i betet under torra somrar kan vara orsak till förgiftning hos kor och hästar. Örnbräken (Pteridium aquilinum) är en av de vanligaste ormbunkarna i Sverige. Ormbunken behåller trots torka sin grönska, vilket gör att vissa djur får smak för växten och konsumerar mycket av den.

Av tradition har hästar utfodrats med hö när de står på stall, men användningen av ensilage ökar. Olika grovfoderkvaliteter har olika inverkan på hästens ämnesomsättning och vätskebalans, men arbetsförmågan tycks inte påverkas nämnvärt av om grovfodret består av hö, hösilage eller ensilage. Det visar Sara Muhonen i en avhandling från SLU.