Pressmeddelanden

Hur kan allvarliga skador hos hopphästar, orsakade av dåliga underlag vid tävling och träning, undvikas i framtiden? Det vill en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet(SLU) i Uppsala undersöka.

Med avelsprogram där hundarna dna-testas för vissa sjukdomar kan man få fram friskare hundraser. Genetiker vid SLU i Uppsala har nu i samarbete med forskare från Uppsala universitet och USA lyckats kartlägga exakt vilken mutation som ger sjukdomar kopplade till vita tecken och rygghårkam.

Försöksdjur mår bättre och lever ett bättre liv när de får större ytor att röra sig på tillsammans med sina artfränder. Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU visat att hundar som fick fri tillgång till en uterastgård och råttor som hölls i större grupper i stora burar kunde utöva sina aktiva och sociala beteenden på ett bättre sätt. När djuren är i bättre fysisk och psykisk trim klarar de också försökssituationen bättre.

Forskare vid SLU och Uppsala universitet har nu hittat de mutationer som förklarar två intessanta egenskaper hos våra hundar: vita tecken som finns hos många olika raser samt den s k ”ridgen”, rygghårkammen hos raserna Rhodesian ridgeback och Thai ridgeback. Problemet med båda dessa egenskaper är att de är associerade med en ökad risk för två olika sjukdomar, hörselnedsättning hos vita hundar och sjukdomen dermoid sinus hos Rhodesian ridgeback. Båda egenskaperna är enkelt nedärvda och förekomsten av sjukdomarna kan nu minskas genom avel. Resultaten presenteras i två artiklar i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

Inbjudan till föreläsningsserien Forskning i fokus

Nedan finns förslag på ämneskunniga personer inom några av SLU:s områden. Naturligtvis kan vi inte lämna garantier på att de alltid är anträffbara. För att komma till listan klickar du på länken längst ner.

Uppsala universitet och SLU ligger i topp när det gäller att slussa studenter vidare från högskolestudier till en forskarutbildning. Det visar en färsk analys från Högskoleverket.

En helt ny teknik att diagnosticera hjärtfel hos hund har testats av veterinär Katja Höglund vid SLU. I en avhandling visar hon att en digital analys av blåsljud från hjärtat kan upptäcka de lindriga hjärtfel som sällan upptäcks vid normal besiktning. Metodiken kan förhoppningsvis komma till nytta även inom humanvården. Tidig diagnos av hjärtfel hos små barn skulle enklare kunna utföras med denna metod.

Under 2000-talet har andelen Campylobacter-smittade kycklingflockar minskat betydligt i Sverige. Veterinär Ingrid Hansson har i sitt doktorsarbete vid SLU nu visat att andelen kycklingflockar som har Campylobacter kan reduceras ytterligare. Arbetet är utfört vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Jörgen Sagerfors, SLU Umeå, har funnit att näringsrika, norrländska myrar binder mer koldioxid än de avger. Han har dessutom visat att upptaget av koldioxid är stabilt även när nederbörd och temperatur varierar.