Wallenberg Wood Science Centre ska samla den spetsforskning som finns i Sverige inom området och underlätta överföringen av forskningsresultat till industriella tillämpningar. Ny teknik och nya produkter med ökad förädlingsgrad är ett måste för skogsindustrin när delar av pappersproduktionen flyttar ut från Sverige.

Samordningen av verksamheterna på KTH och Chalmers, vilka finansiären har bedömt vara starkast inom området i Sverige, har varit central för beslutet om anslaget som gäller en treårsperiod. Det är också helt i linje med de båda lärosätenas ambition att i allt större utsträckning samarbeta.

– Nu samordnar vi resurser och kunskaper i stället för att konkurrera kring samma teknikutveckling. Att ta tillvara de olika profileringarna på Chalmers och KTH genererar nya möjligheter och är något som borde ske oftare, säger KTHs och Chalmers rektorer Peter Gudmundson och Karin Markides som båda kommer att sitta i det nya centrets styrelse.

Anslagets storlek ger Wallenberg Wood Science Centre, med ledningsfunktionen placerad på KTH, förutsättningar att bli en forskningsmiljö med stark internationell konkurrenskraft.

– Det här är en fantastisk möjlighet att stärka svensk trämaterialforskning och samtidigt bidra till nya industriprodukter. Vi kommer att kombinera nyare discipliner som nanoteknik och bioteknik med etablerad skogsproduktforskning. Det långsiktiga målet är produkter med stort teknikinnehåll, säger centrets föreståndare Lars Berglund, professor i träkompositer vid KTH.

Centret kommer att ha tre delar och samla ett stort antal forskare. Ett syfte är, enligt Tuula Teeri, prorektor vid KTH och professor i träbioteknik, att utveckla nya metoder och produkter dels avsedda för den processteknik som industrin redan investerat stort i, dels för helt nya områden.

Inom den del som behandlar separationsteknik är målet att effektivt ta fram inte bara massafiber utan även andra beståndsdelar ur ved för produktion av andra material än papper. För forskarna inom materialdelen blir utmaningen att vidareförädla dessa beståndsdelar så att de kan användas för olika typer av material. Den tredje delen handlar om att sätta samman de nya materialen ur beståndsdelarna. Kompositer är ett exempel där Paul Gatenholm, professor i biopolymerteknologi på Chalmers, redan har en ny generation av cellulosabaserade förstärkningselement i sikte.

Hans Theliander, en av forskningsledarna inom centret och professor i skogsindustriell kemiteknik på Chalmers, betonar värdet av att satsningen är gemensam för Chalmers och KTH.

– Vi kommer att jobba tätt tillsammans, det blir ett projekt som bedrivs på två campus. Eftersom vi har komplementära kompetenser och tar de bästa komponenterna från respektive lärosäte blir det riktigt effektivt, säger han.

Kontakt
Lars Berglund, KTH, 08-790 8118, blund@kth.se
Hans Theliander, Chalmers 031-772 2992, hanst@chalmers.se