Det är Yvonne Leffler och Torsten Rönnerstrand, båda lektorer i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, som har fått pengar för att kunna finansiera sina respektive forskningsprojekt.

Yvonne Leffler har tilldelats 1,4 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för sitt projekt om svenska brevromaner.
– Bruket att använda brev i fiktiva berättelser är gammalt. Redan på 1600-talet började brevromanen etablera sig som genre runt om i Europa. De första brevberättelserna på svenska kom under 1700-talet och utgör en väsentlig del av den svenska romanens födelse.

Forskningen kring fiktiva brevberättelser är hittills mycket begränsad. Yvonne Lefflers projekt syftar till att kartlägga Sveriges allra första romanlitteratur, som till stora delar bestod av just brevfiktion. Hon tittar inte bara på vad vi har för brevberättelser, utan även på hur dessa ser ut, hur författarna använder brevformen i sina verk och hur de svenska brevberättelserna skiljer sig från de stora klassiska brevromanerna från Tyskland, Frankrike och England.

Yvonne Leffler har tidigare forskat om svenska 1800-talsromaner och populärfiktion. En av hennes specialiteter är skräckromantik och hon har bland annat gett ut tre böcker om skräckfiktion. Tack vare pengarna från Riksbankens Jubileumsfond kommer hon under de närmaste två åren att kunna ägna tre fjärdedelar av sin tid till att forska. Projektet om svensk brevfiktion väntas bli klart under våren 2005.

Torsten Rönnerstrand har tilldelats drygt 1,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet ”Språkteori och litteraturkritik. Språkteoretiska idéer i svensk litteraturkritik 1945-2000”. Projektet löper över tre år och handlar om hur litteraturkritiker genom åren har sett på språket som redskap för bland annat politiker och författare.

– I Tyskland, England och Frankrike var denna diskussion brännande redan i mitten av 1940-talet. Man hade sett hur nazisterna utnyttjat språket för att manipulera människor. Språket sågs därför som någonting farligt. Denna uppfattning nådde även Sverige i mitten av 1950-talet. Innan dess hade språkets ställning inte i någon större utsträckning diskuterats bland svenska litteraturkritiker.

En språkpessimism baserad på minnen från andra världskriget bredde alltså ut sig i Sverige. Tio år senare vände emellertid trenden och fram till 1980-talet ansåg man att vi med språkets och litteraturens hjälp kunde förändra samhället till det bättre. Därefter tog diskussionen en ny vändning.
– Litteraturkritikerna började återigen kritisera språket. Min hypotes är att denna misstro hängde samman med de politiska förändringarna som ägde rum i Sverige under 1980-talet.

Det är bland annat detta som Torsten Rönnerstrand vill undersöka närmare. Under flera år har han arbetat med projektet under helger och semestrar, men med hjälp av forskningsbidraget kan han nu forska vidare på halvtid. Resultaten kommer att publiceras i en bok, som blir hans fjärde i ordningen. Redan inom kort kommer hans tredje bok, som handlar om poeten Tomas Tranströmer.

– Det är mycket sporrande och stimulerande att tillhöra en så extremt kreativ och framgångsrik forskningsmiljö som den på ämnesgruppen för litteraturvetenskap. Under de senaste åren har gruppens medlemmar producerat sju böcker och ett stort antal artiklar och uppsatser. Det är något mycket ovanligt, speciellt för ett så litet ämne på ett nytt universitet.

För mer information, kontakta:

Yvonne Leffler
Tfn: 054-700 12 87
E-post Yvonne.Leffler@kau.se

Torsten Rönnerstrand
Tfn: 054-700 12 50
E-post: Torsten.Ronnerstrand@kau.se