Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet får 28,6 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, för att undersöka mikro- och nanostruktur hos fossila växter från dinosauriernas tid och ge svar på hur de skiljer sig ifrån, men även liknar dagens växter. De kommer speciellt att fokusera på växternas överlevnadsförmågor i samband med katastrofala miljöförändringar. Projektet kan leda till ökad förståelse för hur pågående klimatförändringar påverkar växterna och därmed våra livsförhållanden.

Varför dog vissa växter ut för hundratals miljoner år sedan medan andra klarade sig och utvecklades till den vegetation vi har på jorden än i dag? Det är en av de frågor som Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet och Allan Rasmusson vid Lunds universitet söker svar på.

Vivi Vajda är växtpaleontolog och expert på utdöda växters utveckling och geografisk utbredning, medan Allan Rasmusson är växtfysiolog och expert på hur nu levande växter anpassar sig till stress. Tillsammans kompletterar de varandra. Forskarsamhället är överens om att det pågår en massdöd av arter, till stor del orsakad av mänskligheten genom faktorer som påverkar klimatet. Men massutdöenden har inträffat förr, och det är genom att studera dessa som forskarna hoppas att bättre kunna förstå vad som pågår och vad som sannolikt väntar i framtiden.

– Vårt mål är att klarlägga hur de fossiliserade cellerna ser ut i mikroskopisk och molekylär detalj i sedan länge utdöda växtgrupper, och hitta karaktärer som visar på hur de var anpassade till de extrema skiftena i tillväxtförhållanden som rådde i samband med stora massutdöenden. Vi ska jämföra med de närmaste nu levande släktingarna odlade i en miljö som motsvarar det som vi tror de utdöda växtarterna utsattes för, säger Allan Rasmusson.

– Vi har vid inledande pilotstudier funnit välbevarade fossila, 200 miljoner år gamla, löv som i mikroskopet visat sig ha celler med tydlig cellvägg och cellkärna. Vi kan knappt vänta med att sätta igång med detta spännande projekt som tack vare Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse nu blir möjligt! Säger Vivi Vajda

Mer information:

Vivi Vajda, professor

Naturhistoriska riksmuseet

08 519 542 66

Vivi.vajda@nrm.se

Allan Rasmusson, professor växtfysiologi

Biologiska institutionen, Lunds universitet

046 222 93 81

0730 73 84 23

Allan.rasmusson@biol.lu.se

Bildtext: Rekonstruktion av ekosystem i Sverige under jura (för ca. 160 miljoner år sedan). Illustrationen är baserad på växtfossil från Fyledalen, Skåne vilka bevaras i Naturhistoriska riksmuseets samlingar. Bild Naturhistoriska riksmuseet och Michael Rothman.

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Presskontakt:
Martin Testorf
Telefon:
0709-429011
Epost:
martin.testorf@nrm.se