– Formas strategi för miljöteknik visar att det krävs ett närmare samarbete mellan näringslivet och myndigheter samt satsningar inom flera delar av innovationskedjan för att stärka miljötekniken. Därför känns det glädjande att Formas tillsammans med näringslivet och VINNOVA satsar 42 miljoner kronor på detta, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Forskningsrådet Formas.

Några av de projekt som beviljas medel:

Hur säkerställer vi hållbarheten hos smarta fönster och glasfasader?
Gunnar Niklasson, gunnar.niklasson@angstrom.uu.se, 018-4713101

På Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet har forskarna utvecklat ett nytt koncept för ”smarta” fönster som bygger på elektrokrom teknik. Tekniken baseras på plastfolier som försetts med ytbeläggningar. De ytbelagda plastfolierna kan också användas som ”fönsterfilm” i gamla fönster. Smarta fönster kan programmeras för att släppa in eller stänga ut solljus och solvärme efter behov, på grund av att deras genomskinlighet kan förändras.

För att den elektrokroma tekniken ska vara av praktiskt intresse måste hållbarheten säkerställas över många år. Därför behövs bra metoder för att utreda vad som händer med material och anordningar under naturlig respektive accelererad åldring. Impedansspektroskopi (IS) är en icke-förstörande, etablerad teknik som kan användas för detta ändamål. En utveckling av IS-tekniken med hjälp av ekvivalenta kretsmodeller skulle också ge möjlighet att analysera nedbrytningsmekanismerna och hur de kemiska och fysikaliska egenskaperna ändras. Målet med detta projekt är att introducera IS som en svensk industriellt tillämpbar teknik för testning av hållbarhet hos miljövänliga smarta fönster.

Massaindustrin som bioraffinaderi/Återanvändning av restprodukter för tillverkning av nedbrytningsbara plastprodukter.
Ann-Christine Albertsson, aila@polymer.kth.se, 08-7908274

Restprodukter från massatillverkningen skulle kunna tas tillvara och bli en billig, förnyelsebar bas i allt från beläggningar, bestrykningar, förpackningsfilmer, superabsorbenter och konsistensgivare. Att materialutnyttja en restprodukt ger också bättre ekonomi i massaproduktionen utan att det krävs större nyinvesteringar i processutrustning.

De senaste åren har intresset för förnybara och nedbrytbara material ökat enormt och den globala marknaden för dessa material förväntas stiga kraftigt som en följd av klimatsituationen och moderna konsumtionsmönster. Än finns det ingen utbredd användning för dessa material och det finns bara få nedbrytbara material som är tillgängliga kommersiellt.

Effektivare produktion av biogas/Hur öka produktionen av metangas utan att förstöra konsistensen på rötslammet?
Bo Svensson, bosseh@tema.liu.se, 013-282280

Forskarna vill ta fram ett verktyg för säkrare dimensionering av nya biogasanläggningar. Verktyget ska också kunna användas för att styra nya materialblandningar i befintliga anläggningar.

I projektet undersöks anaerob rötning, ett sätt att behandla organiska restprodukter och avfall, som bland annat används i vattenreningsverk. Processen ger en rötrest som kan användas som gödsel i jordbruket. Samtidigt utvinns metan, en klimatneutral växthusgas, som kan användas som energi. Ett sätt att snabbt öka den svenska metanproduktionen är att bättre utnyttja befintliga rötkammrar till exempel genom inblandning av nya material. Detta ökar metanproduktion men påverkar samtidigt rötvätskans viskositet dvs tröghet, något som kan orsaka problem som dålig omblandning, propellerhaveri och skumning.

EPS är föreningar, som utsöndras av bakterier och som påverkar det aktiva slammets struktur och flytegenskaper. I detta projekt ska två processer som i tidigare test visats ge olika flytegenskaper jämföras på EPS-nivå kopplat till bakteriella förändringar. Därefter görs samma test på olika substratmixer som används i dag och sådana som planeras användas framöver. Testerna kommer att ge kunskaper som gör det möjligt att bättre förutsäga hur olika substratmixer kommer att påverka rötningsprocessen.

Bakgrund
I slutet av 2007 gjorde Formas en första utlysning avseende miljöteknik i samverkan med VINNOVA. Utlysningen inriktades mot fem av de sex svenska styrkeområden som angavs i forskningsstrategin: Hållbart samhällsbyggande, Miljöskyddsteknik, Användande av biologiska naturresurser, Lätta och avancerade material, samt Energi.

Lista på alla de projekt som beviljats medel se www.formas.se

Läs Formas och VINNOVAs gemensamma miljötekniksstrategi på www.formas.se

Conny Rolén, 08-775 4030, conny.rolen@formas.se
Emilie von Essen, 0733-503161, eve@formas.se