Närmare hälften av pengarna, drygt två miljoner kronor, har tilldelats Ellen Moons för ett forskningsprojekt där nya kombinationer av material för elektroniska komponenter studeras. Ett särskilt lovande material är halvledande polymerer. Genom att lägga en elektrisk spänning över ett sådant polymerskikt kan man få skiktet att lysa. Detta kan användas bland annat i de nya tunna färgskärmarna i mobiltelefoner. Sådana polymerer kan också absorbera ljus och är därför användbara i tillverkningen av en ny typ av solceller.

Ellen Moons studerar blandningar av olika polymerer samt kombinationer av polymerer och så kallade nanopartiklar, som har visat sig vara användbara i ljusdioder inom det infraröda området. Detta område utgör basen för dagens telekommunikation.

Ellen Moons kom till Karlstads universitet för två år sedan, efter att ha tackat ja till en forskarassistenttjänst vid Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik. Hon kommer ursprungligen från Belgien och har tidigare varit verksam vid flera universitet i bland annat Israel, Schweiz och England. Projektet är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Chalmers tekniska högskola och Linköpings universitet. Internationellt samarbetar hon även med forskare i England, Polen och Portugal.

Lars Johansson, professor i materialfysik, har erhållit drygt 1,8 miljoner kronor för projektet ”Karakterisering, växt och syntes av ytstrukturer”. Lars Johansson studerar ytornas struktur, hur de förändras tillsammans med andra material, hur kemiska reaktioner påverkar dem och hur de växer, atomlager för atomlager. I det aktuella projektet studeras även nanometerstora strukturer med inriktning mot nya tekniska tillämpningar, till exempel material för nya typer av ljusdioder och snabba transistorer.

Forskningsbidraget är en fortsättning av ett tidigare projekt som finansierats av Vetenskapsrådet. Denna gång har bidragit höjts med närmare 340 000 kronor per år under en treårsperiod.
– Experimentell materialfysikalisk forskning är mycket kostnadskrävande. Större delen av bidraget går åt till löpande kostnader som prover, kemikalier, underhåll, resor och mindre experimentutrustning. Troligen kommer vi även att använda en del av pengarna till att bjuda in gästforskare, berättar Lars Johansson.

Stephen Hwang, professor i fysik, har tilldelats totalt 630 000 kronor för ett forskningsprojekt inom området teoretisk elementarpartikelfysik. Liksom i de andra två projekten avser pengarna forskning under den närmaste treårsperioden. Projektet syftar till att teoretiskt undersöka modeller för de allra minsta byggstenarna i materia. Dessa modeller bygger på antagandet att de minsta byggstenarna utgörs av små stränglika objekt, så kallade supersträngar. Dessa strängar är så små att atomer är gigantiskt stora i jämförelse.

– I de allra första ögonblicken efter Big Bang tror man att vårt universum var fyllt av strängar. Egenskaperna som de har är därför viktiga för att vi ska kunna förstå hur universum utvecklades efter Big Bang och varför vårt universum ser ut som det gör. Man kan bland annat studera svarta håls egenskaper utifrån antagandet att strängmaterien utgör massan i det svarta hålet, säger Stephen Hwang.

Även detta forskningsprojekt är en fortsättning av ett projekt som Vetenskapsrådet under många år har finansierat.

För mer information, kontakta:
Ellen Moons, tfn 054-700 19 03, e-post Ellen.Moons@kau.se
Lars Johansson, tfn 054-700 16 77, e-post Lars.Johansson@kau.se
Stephen Hwang, tfn 054-700 11 24, e-post Stephen.Hwang@kau.se