Umeåforskaren Linda Sandblad har tillsammans med partners från MAX IV-laboratoriet, Karolinska Institutet, RISE, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet fått ett anslag på åtta miljoner kronor över fyra år från Vetenskapsrådet för att tillgängliggöra forskningsinfrastruktur.

– Genom att etablera ett nätverk av regionala noder, där det finns lämpliga instrument och kompetens för provberedning samt primär karakterisering av prover, syftar projektet till att säkerställa att de stora investeringarna inom MAX IV och SciLifeLab i praktiken verkligen blir nationella och tillgänglig för forskare från alla forskningsområden, från både akademi och industri, säger Linda Sandblad, forskare vid Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS, och föreståndare för Umeå Core facility for Electron Microscopy, UCEM vid Umeå universitet.

En viktig del av varje framgångsrikt experiment är en bra provberedning. Detta kräver god kunskap om den vetenskapliga frågan, provets naturliga art och tillstånd, vilka påfrestningar instrumenten och mättekniker orsakar och hur vi löser dessa problem för olika forskningsprojekt. Med installationen av sofistikerade tekniker för röntgenspektromikroskopi vid MAX IV såväl som cryo-elektronmikroskopimetoder vid universiteten har behovet av stöd för provpreparering blivit ännu mer uppenbart.

Syftet med projektet National Nodes for Sample Preparation and Microscopy är därför att nå ut till både akademiska och industriella forskarmiljöer inom medicin och naturvetenskap, med fokus på strukturanalys av mjuka material, för att underlätta experiment vid MAX IV, SciLifeLab och universitetens egna instrument som kräver lämplig provberedning.

– Detta uppnår vi genom ett samarbetsnätverk av laboratorier som ger en enkel ingång för nya användare till provprepareringsstöd genom tillgång till labb och instrument, workshops, utbildning och hjälp med hantering, provkarakterisering och dataanalys, säger Linda Sandblad,

Inom de fysiska och kemiska vetenskaperna kan prover ofta skräddarsys för att passa de experimentella förhållandena.

Biologiska prover, å andra sidan, innehåller mycket vatten och mjuka material är ofta av mer skiftande natur: vävnadsbiopsier, frön från växter där genetiska variationer studeras, neuroner skadade av Alzheimers sjukdom, bakterier i livsmedel för att bara nämna några exempel. För bästa resultat ska dessa prov inte behandlas kemiskt – fixering, denaturering eller kontrastering med tungmetaller av proteiner och biologiska membran bör undvikas. Material som ska analyseras ska i stället få vara i en omgivning som liknar den naturliga i så stor utsträckning som möjligt.

– Elektronmikroskopteknik under vacuum och med elektronladdning är påfrestande för prover och kräver rätt metodik. För de nya MAX IV-strålrören och cryo-EM på SciLifeLab används därför en särskild cryo-metodik för provberedning. Tjockare material och prover behöver kapas med en diamantkniv till ultra-tunna snitt med nanometerprecision, för detta kommer instrument och expertis att finnas tillgängligt genom nätverket till exempel vid Umeå Core facility for Electron Micorscopy säger Linda Sandblad.

För mer information, kontakta gärna:

Linda Sandblad, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet
Telefon: 0709-32 49 36
E-post: linda.sandblad@umu.se

Pressbild. Foto: Mattias Pettersson

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se