Antalet äldre invånare kommer att öka i de flesta länder de närmaste åren, särskilt i västvärlden. Detta kan leda till att anhörigas vårdinsatser också kommer att öka, vilket kan få konsekvenser för deras välbefinnande. Frida Andréasson, doktorand vid Linnéuniversitetet, har i en ny avhandling i hälsovetenskap, tittat på hur den här informella vården inverkar på anhöriga och närståendes relation, identitet och vardagsliv.

Andelen invånare i åldern 80 år eller äldre i EU väntas öka med mer än två och en halv gånger mellan 2019 och 2100. Det innebär att vi kan förvänta oss en allt äldre och mer vårdkrävande befolkning i framtiden. Detta kommer i sin tur öka trycket på alla de anhöriga som frivilligt och utan ersättning vårdar sina närstående. För att på bästa sätt kunna utveckla stöd till dessa informella vårdgivare och vårdtagare behöver vi lära oss mer om deras utmaningar i vardagen.

– Trots att det yttersta ansvaret för stöd och omsorg till äldre vilar på kommunen och på det svenska välfärdssystemet är det vanligt att anhöriga på olika sätt och i olika omfattning ger stöd, hjälp eller vård till sina närstående, så kallad informell omsorg, säger Frida Andréasson. I en tid där allt mer specialiserad vård och omsorg sker i hemmet behövs ökad kunskap om hur den informella omsorgen påverkar de inblandade.

Tre fjärdedelar av all omsorg av äldre ges av anhöriga
Avhandlingen visar bland annat att relationen mellan makar i olika utsträckning påverkas när man blir anhörig eller närstående. Med anhörig menas här en person (familj, vän, granne eller annan) som ger regelbunden hjälp, stöd eller vård till en närstående som är långvarigt sjuk, är äldre eller som har funktionsnedsättning. Med närstående menas den person som är i behov av stödet. Forskning visar att uppemot tre fjärdedelar av all omsorg av äldre ges av anhöriga.

– Ett viktigt resultat som diskuteras i avhandlingen är hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster mellan till exempel makar där den ena parten vårdar eller stödjer den andra, säger Frida Andréasson. I vissa avseenden sker det ett slags professionalisering av relationen och de som deltagit i studien har då hittat olika sätt att hantera detta.

Resultaten visar också att anhöriga och närstående ofta upplever ensamhet, social isolering och distansering från andra. De upplever att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller som närstående – på grund av sin sjukdom. Denna kunskap kan användas i praktiken när man vill utveckla stöd, utreda behov och bevilja stöd till anhöriga eller närstående.

– Vi behöver fråga äldre och deras anhöriga om hur vi kan hjälpa dem att upprätthålla intressen och kontakt med familj och vänner, säger Frida Andréasson. Det är viktigt att de kan ha kvar sina sociala sammanhang. Här har Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) en viktig roll. Det kan hjälpa anhöriga och närstående att klara av omsorgssituationen på olika sätt. Man kan upprätthålla kontakter, utöva intressen och hobbies men också, via olika plattformar, utbyta erfarenheter med andra i samma situation. För att på bästa sätt kunna utveckla hjälpmedel och stöd behöver vi veta mer om den komplexa situation som anhöriga och närstående ofta befinner sig i.

Förståelse för relationsdynamiken
Avhandlingen pekar också på vikten av att det stöd som finns tar hänsyn till inte bara närståendes och anhörigas individuella behov, utan även till förståelsen för dynamiken i relationen till varandra och de inblandades sociala hälsa.

– Få, om några, stöd inom äldreomsorgen är inriktade på att stödja de anhörigas och närståendes identitet, deras parrelation, sociala liv och relationen till övrig familj och vänner säger Frida Andréasson. Jag tänker också att människor som kanske inte inser att de faktiskt ger eller tar emot informell omsorg, utan ser det som en naturlig del i sin parrelation, kan läsa avhandlingen och förstå att de faktiskt utför informellt stöd och inte är ensamma om detta. Anhöriga kan se att de gör en otrolig insats, både för den närstående och för samhället, men de kan också få kunskap om att de har rätt till stöd för egen del.

Frida Andréassons disputation ägde rum digitalt 29/1 vid Linnéuniversitetet.

Länk till avhandlingen ”Doing informal care. Identity, couplehood, social health and information and communication technologies in older people’s everyday lives”:

Länk till artikel från Nka (Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga) om Frida Andréassons avhandling

Kontakt

Frida Andréasson, doktorand i hälsovetenskap, 070-25 86 327, frida.andreasson@lnu.se
Liv Ravnböl,
forskningskommunikatör, 076-760 36 66, liv.ravnbol@lnu.se

 

Ulrika Bergström, pressansvarig, 070-259 36 29, ulrika.bergstrom@lnu.se