Hur påverkas anställda inom äldreomsorgen av förändringar i organisationen och vad är det som föranleder en sjukskrivning? Det har Lena Ede undersökt i sin doktorsavhandling ”Arbete i motvind: Relationella och emotionella processer i arbetslivet och under sjukskrivning”, som hon lagt fram vid Karlstads universitet i ämnet socialt arbete.

– Bakgrunden till min avhandling är de omfattande förändringarna som skett på arbetsmarknaden och inom socialpolitiken under de senaste decennierna och som fortfarande pågår. Gruppen behovsanställda, det vill säga arbetstagare som kallas in för arbete efter arbetsgivares tillfälliga behov, har sedan 1990-talet ökat från en procent till åtta procent. En stor förändring inom äldreomsorgen har varit implementeringen av styrsystemet New Public Management. Avsikten är att effektivisera den offentliga verksamheten som uppfattas som kostsam, säger Lena Ede.

Med titeln ”Arbete i motvind” menar Lena Ede att många tvingas arbeta mot sin övertygelse, när institutionella och strukturella villkor för lönearbetet hindrar förverkligandet av egna krav på kvalitet. Då uppkommer en känsla av att arbeta i motvind – något som många i hennes studie berättar om. En viktig del i arbetet för Lena Ede har varit att synliggöra arbetsförhållandena för två av Sveriges största yrkesgrupper: undersköterska och vårdbiträde. Där är 91 procent av arbetstagarna kvinnor och sex av tio arbetar deltid.

Tidigare studier som ligger till grund för avhandlingen visar att arbetsgivarens effektiviseringskrav på omsorgskvalitet lämnas åt arbetstagaren att lösa.

-Relationer är omsorgens kärna. Idag har många av undersköterskorna inte tid till att vårda relationerna till vårdtagaren. Konflikten mellan vad som är möjligt inom tidsramen och vad som räknas som god omsorg upplevs som frustrerande. Resultatet i studierna visar att om inte relationsbyggandet hinns med riskeras arbetsglädjen och tillfredställelsen med arbetet att försvinna, säger Lena Ede.

Fyra delstudier
Avhandlingen är baserad på fyra delstudier. Studie ett och två är baserade på kvalitativa intervjuer med undersköterskor och vårdbiträden, och i studie tre och fyra på kvalitativa intervjuer med personer som är sjukskrivna med stressrelaterade diagnoser.

Syftet med den första studien var att analysera hur organiseringen av modellen för icke-schemalagd arbetstid, med syftet att skapa heltidstjänster inom äldreomsorgen utan kostnader för arbetsgivaren, påverkar arbetstagarens vardagsliv och deras möjlighet att utföra omsorgsarbetet. Det är en modell som blivit allt vanligare inom äldreomsorgen.

– Studien visar att det här sättet att organisera arbetstiden för tillsvidareanställda innebär en osäkerhet för arbetstagaren. De vet inte när, var eller om den icke-schemalagda arbetstiden kommer utföras. Vi har benämnt den här typen av osäkerhet för organiserad osäkerhet eftersom osäkerheten är satt i system. Just min studie tittar på hur det fungerar inom äldrevården, men de här organisatoriska problemen går att applicera på andra platser i samhället, menar Lena Ede.

-Det är av yttersta vikt att titta på hur anställningsförhållandena ser ut inom äldreomsorgen, och lyfta röster från dem som arbetar inom området. Även om det har uppmärksammats under pandemin, behövs det vidare granskning, säger Lena Ede.

För mer information kontakta: Lena Ede, Karlstads universitet, lena.ede@kau.se, tel: 073-390 22 95

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Presskontakt:
Christina Knowles
Telefon:
054-700 10 23
Mobil:
070-887 22 47
Epost:
christina.knowles@kau.se