Den som drabbas av arbetslöshet förlorar hälsorelaterad livskvalitet motsvarande nästan ett helt år vart tionde år, jämfört med den som har arbete. Det visar forskning vid Umeå universitet. En viktig förklaring till resultaten är att arbetslösa lider mer av ångest och depression än arbetande.

– Studien understryker vilken vinst för folkhälsan det faktiskt innebär att minska arbetslösheten. De hälsomässiga aspekterna hamnar tyvärr ofta i skymundan när arbetslöshet diskuteras, säger Fredrik Norström, forskare vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

Det finns sedan tidigare studier som visar på större ohälsa bland arbetslösa, med ökad förekomst av bland annat hjärtinfarkt, stroke och självmord. I tidigare studier har det däremot saknats svar på hur stor procentuell försämring i livskvalitet som arbetslöshet orsakar.

Forskare vid Umeå universitet genomförde därför en studie med fokus på hälsoeffekter av arbetslöshet utifrån självskattningar. Hälsoeffekterna uttrycktes i ”hälsorelaterad livskvalitet”, ett mått som ofta används inom hälsoekonomisk forskning. Resultaten visar på att arbetslöshet leder till en stor försämring, 9,6 procent, i hälsorelaterad livskvalitet. Särskilt markant var skillnaden mellan arbetslösas och yrkesarbetandes skattningar av hälsoproblemen ångest och depression. 24 procent fler bland de arbetslösa än bland de arbetande upplevde problem med ångest och depression

– Resultaten kan tolkas som att mervärdet från att ha ett arbete gör att det är värt att ”offra” livstid för att få en bättre hälsorelaterad livskvalitet. Det ger ytterligare stöd till slutsatsen att politikers uppmärksamhet och åtgärder i betydligt större utsträckning bör riktas mot hälsomässiga vinningar från minskad arbetslöshet, säger Fredrik Norström.

Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie under 2016 där 2 500 slumpmässigt utvalda individer hos svenska befolkningen inbjöds att besvara en enkät som skickats till hemadressen. Bland de svarande jämfördes de 113 personer som varit arbetslösa under minst ett halvt år de senaste tre åren med de 724 svarande som varit yrkesverksamma. För att mäta hälsorelaterad livskvalitet användes ett mått som heter EoroQol 5 dimensions, vilket är ett validerat mått som bygger på fem frågor avseende olika hälsoaspekter. Svaren på dessa frågor översattes sedan till kvalitetsrelaterade levnadsår. Svarsfrekvensen var 39 procent.

Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris” som är finansierat av den statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Public Health.

För mer information, kontakta gärna
Fredrik Norström
Docent/biträdande lektor
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Umeå universitet
Telefon: 090-786 5629
E-post: fredrik.norstrom@umu.se

Om publiceringen
Does unemployment contribute to poorer health-related quality of life among Swedish adults?
Norström et al. BMC Public Health (2019) 19:457
https://doi.org/10.1186/s12889-019-6825-y

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805