Hur mycket den som arbetar på kontor rör sig eller sitter stilla på jobbet hänger samman med en rad olika faktorer. Det handlar inte bara om hur arbetsplatsen är utformad, utan även om organisation, företagskultur, hälsotillstånd och arbetsbelastning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Resultaten tyder på att det kan finnas en gräns för hur mycket man kan minska sittandet bland kontorsarbetare, säger Viktoria Wahlström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet.

I sin avhandling har Viktoria Wahlströms analyserat resultat från två studier. I Aktikon-studien följdes tjänstemän som flyttade till två olika kontorstyper, antingen rum i så kallat cellkontor eller till en öppen aktivitetsbaserad flexkontorsmiljö. Parallellt med flytten genomfördes ett hälsofrämjande program på båda kontoren för att minska sittandet och öka den fysiska aktiviteten på arbetstid och fritid.

I en annan studie lottades hälften av försökspersonerna, 40 personer, till att få ett gåband installerat vid sitt skrivbord. De skulle använda gåbandet minst en timma per arbetsdag. Den andra hälften arbetade som vanligt vid sina höj- och sänkbara skrivbord. I båda studierna mättesfysisk aktivitet, stillasittande och kroppsmått regelbundet. Deltagarna fick också svara på enkätfrågor om sin hälsa och sitt arbete. Som avslutning genomfördes intervjuer bland de anställda.

I Aktikon-studien, gick de som flyttade till flexkontoret mer på jobbet, jämfört med gruppen som flyttade till cellkontor. Ingen minskning, utan snarare en liten ökning av aktiviteten kunde ses i båda grupperna under fritiden. I gåbandsstudien gick gruppen med gåband mer på arbetet vid alla uppföljningar jämfört med kontrollgruppen, men samtidigt minskade gåbandsgruppen sin medel- och högintensiva fysiska aktivitet under fritiden. Den sammanfattande bilden av rörelsemätningarna, enkätdata och intervjuer visar att rörelse på kontoret påverkas av många faktorer, och att åtgärder för att minska sittande bör innefatta både arbetstid och fritid, och vara skräddarsydda så att de passar i organisationen.

– Det är viktigt att erbjuda olika möjligheter till ökad fysisk aktivitet så att var och en kan välja det som passar en bäst utan att störa verksamheten, säger Viktoria Wahlström.

Viktoria Wahlström är utbildad Fysioterapeut vid Vårdhögskolan i Göteborg.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Viktoria Wahlström
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Telefon: 072-216 74 14
E-post: viktoria.wahlstrom@umu.se

Om disputationen
Viktoria Wahlström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 22 november kl. 9.00 sin avhandling Interventioner för ökad fysisk aktivitet bland kontorsarbetare. Fakultetsopponent Andreas Holtermann, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Köpenhamn, Danmark. Huvudhandledare Lisbeth Slunga Järvholm. Plats: Hörsal B, 9 trappor, Norrlands universitetssjukhus.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805