Ett varmare klimat och dess följder hotar hälsan hos arktiska sötvattensekosystem, där arter anpassade till kallare klimat såsom röding kan gå förlorade. Dessutom ökar sannolikheten för giftiga algblomningar. Dessa förändringar beskrivs i en ny rapport om vattenmiljöer i Arktis som publicerades i början av maj.

– Det rapporten visar är allvarligt. Den globala uppvärmningen medför att ytan av den region som kan betraktas som arktisk minskar. Följden kan bli att sydliga arter sprider sig mer norrut och att köldanpassade arter står inför eventuell lokal utrotning om de inte kan anpassa sig eller konkurrera om födoresurser, säger Danny Chun Pong Lau, forskarassistent på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Den färska rapporten är publicerad av ett internationellt forskarteam där forskarassistent Danny Chun Pong Lau på Climate Impacts Reserach Centre vid Umeå universitet har varit en av medförfattarna.

Rapporten sammanställer kunskapsläget om den biologiska mångfalden i Arktiska sjöar, älvar och tillhörande våtmarker. Den identifierar förändringar och kunskapsbrister vad gäller fisk, bottenfauna, djurplankton, alger och vattenväxter och ger insikter om den generella hälsan hos sötvattenekosystemen och deras förmåga att tillhandahålla grundläggande pålitliga ekosystemtjänster för oss människor.

För första gången har experter också sammanställt en databas för biodiversitet i sötvatten runt hela Arktis.

– Målet är att göra kunskapen mer tillgänglig och lätt att uppdatera. All data kommer att finnas tillgängliga i databasen Arctic Biodiversity Data Service, säger Danny Chun Pong Lau.

I rapporten identifieras också de arktiska ländernas ansträngningar och kunskapsluckor när det gäller att övervaka viktiga nyckelfunktioner i arktiska ekosystem och markerar vad länderna kan göra för att förbättra möjligheten att upptäcka och rapportera om betydande förändringar i Arktis.

– Mer specifikt behövs en bättre samordning, standardisering av metoder och ökad användning av nya teknologier som till exempel fjärranalys och miljö-DNA. Vi behöver också avväga våra forskningsrön mot traditionell och lokal kunskap och engagera oss mer och samverka med befolkningen i delokala samhällena som finns i den Arktiska regionen. Vi måste också åta oss att fortsatt stödja utveckling och underhåll av databasen.

Läs hela rapporten eller se videoklipp som sammanfattar de viktigaste resultaten

Databasen Arctic Biodiversity Data Service

Om Climate Impact Research Centre (CIRC):

Climate Impacts Research Centre (CIRC) bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).

https://www.arcticcirc.net/


För mer information, kontakta gärna:

Danny Chun Pong Lau, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet
E-post: danny.lau@umu.se
Telefon: 090-786 68 09

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se