Det är en vanlig uppfattning att kontorslandskap förbättrar kommunikationen bland de anställda och att företag och organisationer kan spara pengar genom att minska lokalkostnaderna när fler kan arbeta på en mindre yta.

Sämre prestationer.
Tidigare forskning har dock inte gett några entydiga belägg för att kommunikationen verkligen förbättras. Dessutom har det varit svårt att bedöma vilka kostnader en försämrad akustisk miljö kan medföra, t.ex. i form av försämrad arbetsprestation, när man bygger om från enskilda kontor till kontorslandskap.

– Vi har sett att prestationen försämras 2-10 procent om det går att uppfatta vad kollegor i bakgrunden säger jämfört med om talet inte går att urskilja, säger Helena Jahncke. Hur mycket prestationen försämras är beroende av vilken uppgift som utförs, det vill säga vilka kognitiva processer som krävs för uppgiften. Det är framför allt uppgifter som kräver koncentration och som involverar uppsökning, repetition och memorering av information som påverkas mest av bakgrundsljud.

Om man gör en enkel kostnadskalkyl för 110 anställda med en medellön på 25 500 kronor, ger en prestationssänkning på 2 procent ett tapp på cirka 1 miljon kronor om året (förlust i arbetstimmar x lön/timme x sociala kostnader).

Tröttheten ökar och motivationen sjunker
Resultaten visar också att normala ljudnivåer i kontorslandskap (50-60 dB i genomsnittlig ljudnivå) ger ökad trötthet och mindre motivation jämfört med om man kan reducera ljudnivån med 12-30 dB, vilket kan vara svårt att uppnå utan att sätta upp väggar.

Resultaten visade även att ljudnivåeffekterna var mer försämrande för personer med hörselnedsättning.
– Om personalen tröttas ut kan det på sikt leda till ohälsa och sjukskrivningar och då ökar företagens kostnader ytterligare. Vi har även kunnat påvisa att fortsatt bullerexponering under en rast kan minska motivationen och försämra den efterföljande prestationen ännu mer.

– Vilka arbetsuppgifter som ska genomföras och vilka individuella förutsättningar som finns är något som bör beaktas när man utformar kontorslokaler framöver. Man behöver även börja fundera över hur ljudförhållandena ser ut i de miljöer som uppsöks för olika former av återhämtning, som till exempel personalrestauranger och fikarum säger Helena Jahncke.

Den 23 november försvarar Helena Jahncke sin avhandling vid Luleå Tekniska universitet.

Bild: Helena Jahncke, doktorand i miljöpsykologi, Högskolan i Gävle.


Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.

För mer information, v v kontakta:
Helena Jahncke, doktorand miljöpsykologi, Akademin för teknik och miljö, 026-64 81 24