Filtrerande insektslarver i sjöutflöden lever av t ex växt- och djurplankton, som produceras i sjön och transporteras till utloppet med strömmen. Djurplankton är en särskilt viktig födoresurs för nätspinnande nattsländelarver och en stor larv kan konsumera upp till ca 500 djurplankton per dygn. Därigenom har larverna sannolikt en stor betydelse för näringsomsättningen i sjöutflöden.
Födotillgången för en nätspinnande nattsländelarv är en produkt av koncentrationen av ätliga partiklar i vattnet, strömhastigheten och ytan på larvens fångstnät och mycket tyder på att larverna väljer att spinna sina nät på platser där födotillgången är optimal. För att fångstnäten ska fungera måste larverna rensa bort partiklar med lågt näringsvärde, t ex sedimentpartiklar, som tenderar att täppa till nätmaskorna och därigenom minska vattengenomströmningen. Förhöjda halter av sedimentpartiklar förekommer ofta i vattendrag som är påverkade av t ex väggbyggen och kalhuggning och leder till ett minskat födointag hos de nätspinnande larver som lever i vattendraget.

Åsa Eriksson nås på:
Tel: 090-786 66 36.
E-post: asa.eriksson@eg.umu.se

Fredagen den 28 september försvarar Åsa Eriksson, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Factors affecting abundance and species richness in lake-outlet filter feeders. Svensk titel: Faktorer som påverkar täthet och artrikedom av filtrerande organismer i sjöutflöden.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KBC, Stora hörsalen. Fakultetsopponent är docent Lena Vought, institutionen för ekologi, Lunds universitet.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805