– Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Matteo Giusti säger att han i sin forskning kombinerar hållbar design av städer och miljöpsykologi. Detta för att förstå hur vi ska designa städer så att människor kan känna samhörighet med naturen och få de psykologiska värden som krävs för att skydda den.

Naturen blir skrämmande

Han menar att vi nu skapar städer där många barn saknar möjlighet att kunna vara utomhus i en miljö som inte är steril, eller designad bara för människor. Städer där de inte har förutsättningar att lära sig uppskatta och bli bekväma i naturen.

– Det finns hos alltför många barn en fullständig saknad av erfarenhet av naturen och där naturen blir skrämmande, säger Matteo Giusti.

Designa städer med natur

Matteo säger att nyckeln är att få de unga att förstå naturens hemligheter och att vi, för att göra det möjligt, måste designa städer där upplevelser i naturen återkommer som rutiner i barnens naturliga miljö.

– Vi måste lämna stor plats till naturen i våra städer, så att vi kan se och uppleva naturen i vardagen, vi behöver bli medvetna om hur mycket naturen och dess ekosystemtjänster betyder för oss.

Där kan du lära ditt barn

Det viktiga, betonar han, är att man lär detta av sina föräldrar, eller andra nära som man har förtroende för, som en naturlig del i en daglig kontakt. Då kan barnet få förståelse för och en emotionell kontakt med naturen medan det leker och finns till.

– Barnet ser om du är nyfiken på, och rädd om naturen. De kommer att notera om du är bekväm i en miljö eller inte.

Han tar som exempel en förälder som förklarar att detta gräs eller denna blomma är det som får denna fjäril att kunna leva här och nu ska jag hjälpa växten så att fjärilen kan komma tillbaka.

– Så olika naturupplevelser ger olika förmågor till kontakt med naturen. Att få leka ger förmågan att vara bekväm i naturen och om du hjälper blommor för fjärilarna så förstår barnet systemet.

– Vi är en del av naturen och kan bara existera som en del av biosfären om vi inte samarbetar med den kommer vi inte att kunna stanna här för en särskilt lång tid, säger Matteo Giusti.

—————————-
Mer från Urban Studio vid Högskolan i Gävle:
Salamandrarna som förändrade stadsbarnen
Blanda bostäder och arbetsplatser nära stora naturområden
Koncentrera inte stadens folkflöden för mycket

För mer information, kontakta:
Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 076-781 73 07
E-podt: Matteo.Giusti@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 400 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. Våra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.

Presskontakt:
Tommy Löfgren
Telefon:
+46 73 642 85 49
Epost:
tommy.lofgren@hig.se
Presskontakt:
Stina Lilja
Telefon:
073-915 05 50
Epost:
stina.lilja@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Mobil:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se
Presskontakt:
Marie Hägg
Telefon:
070-4857347
Epost:
marie.hagg@hig.se