Nu drar den europeiska forskningssatsningen BATTERY 2030+ igång. Syftet är att göra Europa världsledande inom utveckling och produktion av framtidens batterier. Dessa behöver få större lagringskapacitet, längre livslängd, bli säkrare och miljövänligare än dagens batterier för att lättare klara omställningen till ett mer klimatneutralt samhälle. Projektet leds från Uppsala universitet.

– Äntligen är vi igång. Det är en viktig långsiktig forskningssatsning inom batteriområdet som kommer att stärka Europas forskningsposition och bidra till en industri som kan tillverka framtidens batterier. Vi har arbetat i drygt ett år med den färdplan som vi presenterade i mars i år och som vi baserar våra forskningsinsatser på. Vi startar nu de olika forskningsprojekten och ser till att våra idéer resulterar i ny kunskap och nya produkter – och självklart i bättre batterier, säger Kristina Edström, professor vid Uppsala universitet och koordinator för BATTERY 2030+.

Storsatsningen består från och med 1 september av sju projekt med en total budget på 40,5 miljoner euro från EU:s forsknings- och innnovationsprogram Horisont 2020.

BATTERY 2030+ är en stor forskningsmiljö. Sverige och Uppsala universitet koordinerar de övergripande aktiviteterna. Målsättningen är att skapa säkrare batterier med bättre prestanda, större lagringsmöjligheter, längre livslängd och som är mer miljövänliga. Forskningsprojekten arbetar inom tre områden:

I. Utveckling av en europeisk infrastruktur för att kombinera storskaliga beräkningar och experimentserier för att analyser och förstå de komplexa reaktioner som sker inuti ett batteri.

II. Utveckla och integrera sensorer som i realtid undersöker och rapporterar om batteriets hälsotillstånd

III. Utveckla självläkande komponenter som förlänger batteriets livslängd.

Fakta om projekten:

BIG-MAP (www.big-map.eu), som leds av professor Tejs Vegge, DTU i Danmark, är ett projekt som ska utveckla nya AI baserade metoder för att accelerera upptäckten av nya material och batterikoncept. Det bygger på att skapa beräkningsmodeller och nya experimentella metoder som hand i hand kan öka förståelsen för de komplexa reaktioner som sker i batteriet. Det handlar om att förstå vilka elektrodmaterial och elektrolyter som kan kombineras bäst för att få ett batteri att lagra så mycket energi som möjligt eller att kunna snabbladdas i olika situationer. Konsortiet består av partners från både akademi och industri samt även storskaliga forskningsinfrastrukturer som finns i Europa, som synkrotroner och neutronanläggningar, men även nätverk av högpresterande datacenter.

INSTABAT, leds av Dr. Maud Priour, CEA Frankrike, där fyra olika typer av sensorer baserade på optiska fibrer ska utvecklas för att mäta de olika reaktioner som sker i battericellen.

SENSIBAT, leds av Jon Crego, Ikerlan i Spanien, ska skapa sensorer som mäter ett batteris interna temperatur, stresspåverkan, gasutveckling mm. Resultaten ska användas för att bidra till nya styrsystem för större hållbarare batterisystem, bättre prestanda och ökad livslängd.

SPARTACUS, leds av Gerhard Domann, Fraunhofer ISC i Tyskland, och här ska akustiska sensorer användas för att upptäcka och förstå reaktioner som leder till att ett batteri degraderar. Detta kommer också leda till nya styrsystem för batteriet, så att det som sensorerna mäter kan utnyttjas för att använda batteriet på ett säkrare och mer hållbart sätt.

BAT4EVER, leds av Dr. Maitane Berecibar, Vrije Universiteit Brussel. Projektet syftar till att studera nya typer av litium-batterier som inkorporerar polymera system som gör att tuffare kemier kan användas i ett batteri än vad som är fallet idag. Det gör att batterierna ska kunna lagra mer energi än dagens, men vara minst lika säkra och hållbara.

HIDDEN, leds av Dr. Marja Vilkman, VTT, Finland. Projektet kommer att studera nya typer av elektrolyter och separatorer med självläkande egenskaper. Utmaningen är att göra fastfasbatterier med högre kapacitet där litiummetall utgör negativ elektrod.

BATTERY 2030PLUS (https://battery2030.eu/about-us/partners/core-group/), leds av professor Kristina Edström, Uppsala universitet. Projektet har till uppgift att koordinera initiativet och facilitera samarbetet och dess gemensamma aktiviteter såsom datahantering, identifiera behov och utmaningar, exploateringsstrategier, läroplaner, dissemination samt uppföljning av resultaten. Projektet har också till uppgift att skapa engagemang och utbyte med nationella initiativ samt andra europeiska initiativ såsom Batteries Europe och European Battery Alliance.

Alla projekten kommer att pågå i tre år med start 1 september i år. Nuvarande budget är 40,5 miljoner euro. Fler projekt planeras just nu på EU-nivå inom Horisont Europa. I Sverige stöds koordineringen vid Uppsala universitet av Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova, Vetenskapsrådet och Energimyndigheten.

Läs mer om BATTERY 2030+ och ladda ned färdplanen: “Inventing the Sustainable Batteries of the Future – Research Needs and Future Actions” från vår hemsida www.battery2030.eu.

För mer information, kontakta:
Kristina Edström, koordinator för BATTERY 2030+ och professor i oorganisk kemi, Uppsala universitet.
Tel: 070-167 90 06
E-post: kristina.edstrom@kemi.uu.se

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96