Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

Mer än 100 miljarder ton kol kan frigöras från torvmarker fram till år 2100 visar en ny studie publicerad i tidskriften Nature Climate Change där Britta Sannel från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet är en av forskarna i ett internationellt samarbete.

Torv innehåller stora mängder ofullständigt nedbrutet växtmaterial som lagrats i marken under tusentals år. Även om torvmarker bara täcker 3 procent av jordens landyta är de viktiga kolsänkor som innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som alla världens skogar, eller 25 procent av det globala markförrådet av kol.

Torvmarker kan bli kolkällor istället för kolsänkor
– Istället för att ta upp koldioxid ur atmosfären och lagra kolet i marken kan torvmarker i framtiden komma att släppa ut stora mängder kol i form av växthusgaser och på så sätt ytterligare förstärka den globala uppvärmningen, säger Britta Sannel.

Studien visar att de viktigaste hoten mot torvmarkerna kommer från mänsklig påverkan, framför allt genom ändrad markanvändning i tropikerna där omfattande utdikning av torvmarker sker för att marken istället ska kunna användas till odling av exempelvis oljepalmer.

– Men även klimatförändringar kan bidra till ökade kolförluster från torvmarker till följd av torka, ökad frekvens av bränder, höjning av havsytan och tinande permafrost, berättar Britta Sannel.

Viktigt att inkludera torvmarker i framtidens klimatmodeller
Studien sammanfattar det aktuella kunskapsläget inom forskningen och presenterar en nygjord undersökning där 44 ledande experter på torvmarker har uppskattat hur kolbalansen kan komma att förändras i olika typer av torvmarker till följd av ändrad markanvändning och klimatförändringar.

Resultaten visar att kolförlusten kan bli mer än 100 miljarder ton fram till år 2100, men forskarna betonar att osäkerheten är stor – allt ifrån ett upptag på 100 miljarder ton kol till en förlust av 360 miljarder ton kol. Den stora osäkerheten i resultaten understryker att det är viktigt att inkludera torvmarker i de modeller (Earth System Models) som förutspår framtida klimatförändringar.

– Om vi kan förstå torvmarkernas roll i den globala kolcykeln bättre kan vi lättare sätta en prislapp på deras värde inte bara som ekosystem utan även från ett kolbevarandeperspektiv, och därmed förhoppningsvis kunna motivera och få till stånd en mer långsiktigt hållbar förvaltning av världens torvmarker, avslutar Britta Sannel.

Läs mer i den vetenskapliga artikeln
Artikeln “Expert assessment of future vulnerability of the global peatland carbon sink” är publicerad i Nature Climate Change. Studien har letts av Julie Loisel, Texas A&M University, och Angela Gallego-Sala, University of Exeter.

Kontakt
Britta Sannel
Institutionen för naturgeografi
Bolincentret för klimatforskning
Stockholms universitet
Tfn: 08–16 47 95, mobil: 070–669 75 53
E-post: britta.sannel@natgeo.su.se

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se