Chefens stöd, med regelbunden återkoppling och engagemang i var och en, blir extra viktigt nu då många som jobbar på distans inte är vana att göra det, säger Sofie Bjärntoft som forskar om flexibelt arbete vid Högskolan i Gävle.

Sverige ligger på andra plats i Europa vad gäller antalet som arbetar på distans, så detta är väldigt etablerat i Sverige. Men då nya grupper påtvingats distansarbete under coronakrisen krävs chefer som kan hjälpa dem att organisera sitt arbete och som inser att medarbetare inte kan hanteras på samma sätt som när de är på kontoret.

Linda Widar som sedan tre år forskar om distansarbete och hälsa, vid Högskolan i Gävle, säger att det givetvis handlar om att förse de anställda med rätt tekniskt och digital utrustning, men framförallt om att ge väldigt tydliga ramar kring distansarbetet.

– Och att inte glömma bort att upprätthålla både den formella och informella kontakten och interaktionen som naturligt finns när man är fysiskt på arbetsplatsen.

– Utan kontinuerlig kommunikation finns en risk, när man jobbar väldigt mycket på distans, att anställda förlorar sin känsla av sammanhang i arbetet vilket kan ha en negativ effekt på arbetsmotivationen, säger Linda Widar.

”Nu tar vi helg”

Distansarbete kräver en mycket mer aktiv chef, poängterar Linda Widar, både vad gäller kontinuerlig återkoppling och att markera inom vilka ramar arbetet ska utföras. Att tydligt markera avslut blir ett sätt att hjälpa medarbetare att också själva begränsa sitt arbete.

– Nu har du gjort detta så nu tar vi helg. Att vara tydlig med att vi inte förväntar oss att du ska arbeta mer bara för att du arbetar hemifrån, säger Linda Widar.

Förväntningar om tillgänglighet

Sofie Bjärntoft säger att det flexibla arbetets möjligheter att arbeta när som helst kan öka de egna förväntningarna nu när alla arbetar hemifrån och när tekniken är det enda sättet att kommunicera på.

– Det är inte förväntningar från chefer och kollegor de känner utan egna förväntningar att, till exempel, vara tillgänglig på mail och telefon även kvällar och helger.

Sofie trycker på att det är viktigt att tydliggöra förväntningar inom gruppen och ha en tillåtande kultur där chefen föregår med gott exempel. Ett bra tips hon vill förmedla är att själv kommunicera när man är tillgänglig, skriva in när någon kan vänta sig svar i Skype och Outlook och genom autosvar på telefonen.

– Det blir lättare att kunna släppa och vara ledig om jag har kommunicerat när jag är tillgänglig och kan förväntas vara tillbaka, säger Sofie Bjärntoft.

Kan bli väldigt ensamt

Enligt Sofie Bjärntoft är det nu ännu viktigare att chefen har en individuell social kontakt med sina medarbetare så att inte någon faller bort, då det sociala stödet och gemenskapen betyder särskilt mycket när man jobbar på distans.

– Att chefen verkligen promotar detta med regelbundna zoom möten, zoom-fikan med mera och har uppföljningar hur alla mår och hur det går med arbetet både i grupp och individuellt. Detta är viktigt för att vi skall hålla oss friska.

Men också att varje individ tar ansvar och försöker behålla den sociala gemenskapen och stödet från kollegor, så att man inte tappar det.

– Det blir annars väldigt ensam att sitta själv och även om det hålls möten så kan det bli bara prat om jobb och inte det sociala som man kan få i vanliga fall vid lunch- och fikapauser, säger Sofie Bjärntoft.

Båda forskarna säger att flexibelt arbete överlag upplevs som positivt för balansen mellan arbete och privatliv och att många vill ha kunna ha den friheten.

Ett annat viktigt rön är att alla studier om distansarbete och hälsa framhäver ledarens förmåga till kommunikation, stöd och att förmedla riktlinjer.

Kontakt:

Sofie Bjärntoft, doktorand inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-377 57 76
E-post: sofie.bjarntoft@hig.se

Linda Widar, doktorand inom arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle
Tel: 072-856 02 72
E-post: linda.widar@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Anna Sällberg
Foto Sofie Bjärntoft: Privat
Foto Linda Widar: Privat

Högskolan i Gävle formar framtiden genom utbildning och forskning som löser samhällsutmaningar. I samverkan skapar vi en hållbar värld.Vi erbjuder ett 60-tal utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar cirka 300 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. 

Genom tvärvetenskaplig forskning inom fyra strategiska områden – Hållbar stadsutveckling, Hälsofrämjande arbete, Innovativt lärande samt Intelligent industri – bidrar Högskolan till att bemöta många av de utmaningar som vårt samhälle står inför.

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Mobil:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se