Patienter med hotande eller pågående hjärtinfarkt får idag olika former av behandling i syfte att förhindra eller begränsa infarktutvecklingen, exempelvis propplösande medel och akut ballongsprängning. Det är viktigt att snabbt få veta om en sådan behandling lyckas eller inte, att upptäcka komplikationer samt att bestämma storleken på den del av hjärtmuskeln som hotas av hjärtinfarkten.

Fredagen den 5 oktober försvarar Steen M Jensen, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling som visar att kontinuerlig datoriserad vektorkardiografi (VKG) minst lika bra som sedvanligt EKG upptäcker syrebrist i hjärtat och dessutom är mer känslig för syrebrist i hjärtats bakre delar. Det framgår att vissa VKG-parametrar reagerar mycket vid ändringar av kroppsläge, hjärtfrekvens samt injektion av röntgenkontrast medan andra påverkas endast försumbart. Denna kunskap har stor betydelse för att kunna tolka VKG-registreringar på ett riktigt sätt.

Med hjälp av nuklearmedicinsk teknik visas att VKG kan skilja patienter med litet infarkthotat område av hjärtmuskeln från patienter med större riskzon. När det gäller de patienter med hjärtinfarkt som behandlats med propplösande läkemedel konstateras att VKG kan identifiera vilka som har stor respektive liten risk att avlida eller att få en ny infarkt inom 1 år och 5 år.

Steen M Jensen är överläkare och kardiolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Han nås via tel. 090/785 00 00 eller e-post steen.jensen@medicin.umu.se

Avhandlingen har titeln ”Continuous vectorcardiography and myocardial ischemia: detection, quantification and outcome”. Svensk titel: ”Kontinuerlig vektorkardiografi och akut syrebrist i hjärtmuskeln: detektion, kvantifiering och prognos”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Mikael Dellborg, Klinisk experimentellt forskningslaboratorium, Sahlgrenska sjukhuset/Östra sjukhuset, Göteborg.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805