Resultaten visar att intresset för genteknik böljar upp och ner i ett vågformat mönster med fyra tydliga toppar, vilka karakteriseras av varsitt tema. Under den första toppen i slutet av 1970-talet uppmärksammas främst fysiska risker och säkerhetsaspekter av gentekniken. Under nästa våg, i början av 1980-talet, vänds uppmärksamheten mot etiska och moraliska aspekter av tekniken, varefter den tredje vågen, i slutet av 1980-talet, karakteriseras av artiklar som behandlar reglering och lagstiftning. Under den sista vågen, i början av 1990-talet, fokuseras genteknikens olika tillämpningar på människan, till exempel nya läkemedel och genetiska fingeravtryck.

Anna Olofsson för fram tanken att den offentliga debatten kring en ny teknik alltid följer detta vågmönster. Hon formulerar därför sin så kallade RERA-hypotes, vilken innebär att offentliga debatter kring ny teknik över tid kommer att, i kronologisk ordning, karakteriseras av risk, etik, reglering och när (om) teknologin etablerats, dess applikationer.

Avhandlingen visar även att den offentliga debatten kan delas upp i en neutral nyhetsrapportering och en mer kritisk debatt. Den senare karakteriseras av en kontrovers mellan två grupper av debattörer: de med en humanistisk utgångspunkt och de med en mer teknokratisk.

Anna Olofsson kommer ursprungligen från Sollefteå men är nu bosatt i Östersund där hon arbetar vid institutionen för samhällsvetenskap vid Mitthögskolan.

Anna Olofsson nås på:
Tel: 063-16 55 67
E-post: anna.olofsson@mh.se

Fredagen den 24 maj försvarar Anna Olofsson, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Waves of Controversy – Gene Technology in Dagens Nyheter 1973–96. Svensk titel: Vågor av kontrovers – Genteknik i Dagens Nyheter 1973–96.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i L-huset, hörsal L 216, Mitthögskolan, Östersund.
Fakultetsopponent är Prof. Egil Kallerud, Norsk institutt for studier av forskning og utdanning, Oslo, Norge.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805