Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

Ungefär hälften av Sveriges gurkor och en femtedel av tomaterna i Sverige importeras i dag från Spanien enligt Jordbruksverket. Ett särskilt område i Spanien där storskalig grönsaksodling sker är Almería vid Medelhavskusten i sydöstra Spanien. En ny studie från området i Almería, även känt som ”the sea of plastic”, visar att den intensiva plastanvändningen i växthusindustrin verkar har lett till ständigt ökade utsläpp av mikroplaster sedan intensifieringen av jordbruket under 1970-talet.

– Almería är unikt i Europa för att det är en av de få mänskliga strukturer som kan ses från rymden för att det är så stort. Området står för ungefär en fjärdedel, eller tre miljoner ton, av den totala spanska exporten av grönsaker och frukt, säger Martin Dahl, forskare i marin ekologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, som är förste författare till studien i tidskriften Environmental Pollution.

Studien har gjorts av forskare från Stockholms universitet i samarbete med Centre for Advanced Studies of Blanes, Spanish High Council for Scientific Research (CEAB-CSIC), Svenska Miljöinstitutet (IVL) och Södertörns högskola.

Sedimentlager kan användas som historiska miljöarkiv
Sjögräsängar fungerar som filter för kustområden och kan därför fånga upp partiklar, inklusive mikroplaster, från land som fastnar på bladen eller hamnar på botten. Detta gör att sjögräsängar är intressanta att studera då de stabiliserar och bygger upp tjocka sedimentlager som kan användas som historiska miljöarkiv för att bland annat studera ackumulation av mikroplaster över tid.

De höga koncentrationerna av mikroplast som ansamlats i sjögräsbotten kan potentiellt leda till en spridning av mikroplaster till andra miljöer och djur:

– Sjögräsängar skulle kunna fungera som ett första steg i överföring av mikroplaster till djur, då många betar på sjögräs eller lever i dess sediment, och på sätt får i sig plaster, säger Martin Dahl.

Mikroplaster kan också binda till sig tungmetaller och andra miljögifter.

– Man vet generellt ganska lite om vad för effekt mikroplaster har på miljön, men däremot vet man i dag att plast och mikroplaster förekommer nästan överallt i havet och därför tycker jag att man ska dra öronen åt sig. Historiskt så brukar det vara en viss tidsförskjutning från upptäckten av nya miljögifter till dess att man ser effekter, som exempelvis med PCB och DDT, säger Martin Dahl.

Forskarna fann PVC och polystyren
Den höga användningen av plast i Almería beror i synnerhet på de plastfilmer som används för att täcka växthusen. Dessa slits fort och behöver bytas ut relativt ofta. Genom slitage och vittring av plastfilmen och andra typer av plast som används i produktionen av grönsaker och frukter så hamnar de i miljön och förs vidare till havet genom avrinning.

Forskarna kunde finna PVC och polystyren som används i växthusodlingen i Almería. Dock kunde analysen inte identifiera alla specifika plastpolymerer och koppla dem direkt till typen av plast som växthusen är täckta med.

Att forskarna har valt att undersöka området vid kusten utanför Almería beror på att det sedan tidigare har varit känt att växthusodlingen har en hög konsumtion av plast och att detta kan orsaka eventuella mikroplastföroreningar i omkringliggande sjögräsängar, som man vet är bra på att fånga upp partiklar som transporteras med vattnet.

Enligt Martin Dahl finns det flera pågående forskningsprojekt om mikroplaster i Sverige, i synnerhet på Kristinebergs marina forskningsstation utanför Fiskebäckskil, men de har främst tittat på plaster i andra typer av bottnar och i det öppna havet, inte i sjögrässediment.

– Att studera mikroplaster i sjögräsängar är väldigt nytt och det här är den första studien, som jag känner till, där man har använt sig av daterade sjögrässediment för att analysera ansamlingen av mikroplaster över tid, vilket gör studien väldigt spännande, säger Martin Dahl.

– Det återstår fortfarande många frågetecken kring vad för effekt mikroplasterna har på sjögräsekosystemen, men jag hoppas att den här studien kan uppmärksamma den problematik som uppenbarligen finns kring mikroplastföroreningar, inte bara i Almería utan i havet i stort, säger Martin Dahl.

Mer information
Artikeln “A temporal record of microplastic pollution in Mediterranean seagrass soils” är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Pollution.

Kontakt
Martin Dahl, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
070-433 61 12
martin.dahl@su.se

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se